- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
124

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pens trefnad och till förkunnandet af äktenskapets pris. För
öfrigt, hvad skulle han hafva mot att förhärliga
äktenskapet? Hans karaktär är ju uttryckligt bestämd såsom
varande egoistiskt och sympatetiskt tungsinne.

Man bör därför i tanken fasthålla, att det endast är
en poetisk hänförelse, som ligger bakom afhandlingen om
äktenskapet i »Enten — Eller»; och Kierkegaard har
mvk-ket väl kunnat tänka på den, då han lät sin estetiker
ned-skrifva detta diapsalma:

»Jag kämpar förgäfves emot. Min fot glider. Mitt
lif blir dock en skalde-existens........Jag kan skildra hop-

pet så lefvande, att hvar och en, som eger hopp, skall
vidkännas min skildring; och dock är det ett falsum, ty,
under det jag skildrar hoppet, tänker jag på erinringen.»

Hans hopp hade varit ett lyckligt äktenskap; och, vill
man här insätta mera betecknande ord än hopp och
erinran, så kunde estetikern hafva sagt: »Jag kan skildra
äktenskapet så lefvande, att en lycklig äkta man skulle
godkänna min skildring; och dock är den ett falsum, ty,
under det jag skildrar äktenskapet, tänker jag på celibatet.»
Att tanken därpå ligger bakom, visar sig till fyllest på de
sista sidorna af afhandlingen, där den öppet framträder;
det kunde man dessutom själf veta, när man känner
Kier-kegaards lära om de tre lifssfärerna.

Det gifves, lärer han,1 tre lifssfärer, den estetiska,
den etiska och den religiösa. Med det estetiska menar han
det hos människan, hvarigenom hon omedelbart är det, hon
är; med det etiska det, hvarigenom hon blifver det, hon
blifver; med det religiösa den fullständiga omskapningen af
lifvet (försakelse, lidande, tro) med den eviga saligheten till
mål. Såsom man ser, är det moraliska blott ett mellanled,
och hela moralen når sin höjd i ångern, som bildar öfver-

1 Se t. ex. Stadier paa Livets Vei, sid. 447.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:44:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bgskierkeg/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free