Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tar med att förklara för »den mest kvalificerade gudlöshet»,,
för »nedrighet», för »ren lögn», för »ett svalg af
vederstygglighet och nonsens.» — Det är redan af denna orsak
tanklöst att betrakta »Enten — Eller» såsom en afsigtlig
inledning till de senare religiösa skrifterna.
Afhandlingen om »Ægteskabets æsthetiske Gyldighed»
tör kan ske vara det svagaste, Kierkegaafd någonsin
skrif-vit. Ar den andra delen af »Enten—Eller» verkligen
skrifven före den första och, i följd däraf, denna
afhandling allra först, så kan man ej annat än erkänna de stora
framsteg, som författaren gjort under utarbetandet af sitt
verk. Afhandlingens tyngdpunkt är ej etisk, utan
teologisk. Utgångspunkten är den, huru skönt det för den kristne
skulle vara, om han finge kalla Gud kärlekens Gud i den
mening, att han därvid också tänkte på »denna outsägligt
saliga känsla, denna eviga makt i verlden — den jordiska
kärleken». Författaren tänker sig de invändningar, som
häremot kunna göras. Man kan invända, att den kristnes Gud
är ande och att det t. ex. ej är för den kristne nödvändigt,
»att Kristus varit en jordisk skönhet», hvilket till och med
skulle varit mycket sorgligt; »ty huru skulle de troende
då ej trängta efter att fa se honom». Men, heter det
vidare, man må ej därför föreställa sig, att kristendomen
ogillar eller tillintetgör det sinliga; gjorde den detta, så
skulle, säger författaren, hälsan själf vara misstänkt — ett
olyckligt bevis, då, såsom kändt är, hälsan alltid för
kristendomen varit misstänkt. Kierkegaard anför ju själf i
»Stadier paa Livets Vei,»1 Feuerbachs och Pascal’s
samstämmiga vittnesbörd för, att den kristnes lif är en
oafbru-ten pinohistoria.
Då kristendomen emellertid, när detta ord icke tages
i en strängt begreppmässig mening, är något så mångtydigt,
1 2:dra upp], sid. 431.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
