- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
129

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Estetikoms invändningar mot detta anföras. Han
förargas öfver, att han högtidligt skall insättas till sin hustrus
herre, ocli därpå rättfärdigas detta ord med en rad af
antediluvianska föreställningar; det retar honom, att hans
brud kallas synder ska, och den stränge assessorn känner
sig e] för god till att liksom en smidig katolsk pater göra
den unge mannen uppmärksam på, att i ordet synderska
»ligger en hemlighet, som kastar ett interessant ljus öfver
henne»; den halsstarrige ynglingen uppröres af vigselns
till-kännagifvande af, att synden kom in i verlden genom
äktenskapet (äktenskapet mellan Adam och Eva!), och assessorn
svarar med värdighet, att det dock väl må anses såsom ett
godt. att kyrkan ej lockar med ett falskt hopp; slutligen
drager estetikern sig för att nödgas höra det förklaras för
syndens straff, att kvinnan skall med smärta föda barn;
och långt ifrån att medgifva det upprörande i, att en så
natur- och förnuftsvidrig lära förkunnas såsom utrustad med
gudomlig auktoritet, drifver den hyperteologiske assessorn
den satsen, att det just är ett förhärligande af
människo-lifvet, att alt, som därmed sammanhänger, hänföres under
bestämningen synd, och att kvinnan, just emedan hon
har större syndaskuld, är i viss mening fullkomligare än
mannen. 1

Sedan vigselformuläret sålunda på det kraftigaste
försvarats, afhandlas frågan, om brölloppet bör firas offentligt
eller enskildt, och assessorn håller på kyrkovigsel samt på
att hela slägten bjudes. Han framhåller det vackra i, att
prästen frågar brudgummen, om denne rådfrågat vänner
och bekanta, han framhåller det vackra i, att
församlingen åberopas, och han försvarar slutligen icke utan
sentimentalitet själfva den profanation, som ligger i bröllopets
offentlighet, med att hänvisa till de många skröpliga, en-

1 Enteu-Eller, del. 2, sidd. 37, 03 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:44:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bgskierkeg/0139.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free