Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
got pietistiskt anlagd moralist, som i samma andedrag läser
lagen för Goethe för brist på patos och prisar Young för
hans kraft — en egenskap, som Young då aldrig har
utmärkt sig för — och en varmhjärtad, själfull man med
äkta kierkegaardskt svärmeri för det paradoxa, som
sammanfattar sin religiösa uppfattning af det erotiska i följande
dristiga uttryck: »Förälskelsens under har således lyfts upp
i trons under, förälskelsens absurditet i gudomligt förstånd
med religiositetens absurditet. Friskt mod! En vanlig
beskedlig människa, som respekterar sundt människoförstånd,
kan mycket väl fatta, att det absurda är till, och att det
ej låter sig fattas». 1
Det behöfver knapt sägas, att en man, som håller så
starkt på all tradition, som assessor Vilhelm gör, i alt
delar den traditionella åsigten om kvinnan, hvilken under de
sista årtiondena börjat rubbas öfveralt i Europa. Kvinnan
är enligt hans åsigt uteslutande till för mannens och
barnens skuld. Att kvinnan vill emanciperas. är i hans ögon
en af vår tids många osköna företeelser, hvartill männen
äro skuld; och blott en emanciperad kvinna skulle det
efter hans åsigt kunna falla in att invända något mot
äktenskapet i dess traditionella form. Mot de »oanständiga
försöken att få kvinnan emanciperad» ställer han Pauli
bekanta bud till kvinnan att låta lära sig i stillhet med all
undergåfvenhet. Mot »alt det afskyvärda talet om kvinnans
emancipation» vill han blott säga till »det dumhufvud, som
predikar emancipationen»: »Se, der står hon i all sin
ofullkomlighet, ett ringare väsen än mannen; har du mod, så
afklipp de rika lockarne, afliugg dessa tunga länkar — och
låt henne löpa omkring som en vanvetting, en förbryterska,
till fasa för människor.» 2
1 Stadier, sid. 145.
2 Enten-Eller, del 2, sidd. 15, 37, 48, 218, 210. Stadier paa Livets
Vei. sid. 107.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
