- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
149

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

doxet. Men hvad är paradoxet? Det är, att den eviga
sanningen framträdt i tiden, att Gud framträdt, blifvit född,
vuxit o. s. v. 1

För Kierkegaard ligger det den yttersta vigt uppå, att
detta tros hafva skett historiskt ocli i yttre måtto. Man
skulle föreställa sig, att det för en tänkare af denna rang
vore likgiltigt, om han hade en så kallad historisk Kristus
eller Kristus blott såsom ideal. Han säger ju själf i
»Stadier»: »Underhjälper det tron på det stora, att man vet,
att det är historiskt? Alldeles icke. Denna vetskap
hjälper en blott in i en illusion, framkallad af det materiella.
Hvad är det, jag vet historiskt? Det materiella.
Idealiteten känner jag genom mig själf; och, känner jag den ej
genom mig själf, så känner jag den alldeles ej; all
historisk kännedom hjälper till intet.» 2 Så yttrar han sig
stundom; men, då han så talar, tänker han blott på den så
kallade profana historien; den heliga historien anser han
tillhöra en annan verld. Han utvecklar därefter på Hera
hundratal sidor, huru den omständigheten, att individens
eviga salighet afgöres i tiden genom förhållandet till något
historiskt, som därtill är historiskt blott i kraft af det
absurda, skall och bör ombilda individens hela lif. Objektiv
sanning finnes ej till; ty sanningen är innerlighet, och då
en lidelsefullare innerlighet ej kan tänkas, än den, som
kräfves till att vilja gifva sitt lif för sin öfvertygelse, så
kommer han konsekvent till martyrdöden såsom sanningens
rätta vittnesbörd.

Men detta vittnesbörd tör vara lika litet bevisande,
som den enstaka satsens objektiva riktighet. »Jorden är
rund» kan utan tvifvel sägas af en, som är vansinnig; men

1 Anf. st. sid. 155.

Stadier, sid. 411. Jmfr Afsluttende Efterskrift, sid. 246, där tese»
upprepas, och Renan, Etudes d’histoire religieuse, sid. 214, där samma
tanke finnes uttryckt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:44:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bgskierkeg/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free