- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
152

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

syntes Kirkegaard vara »den allra faddaste» af alla
vetenskaper. Icke utan skäl skrifver han i sin journal med
särskild skrift: Alt förderf skall slutligen komma från
naturvetenskaperna, alt förderf nämligen för hans
positiva tro. Uppfinningen af mikroskopet försätter honom i
ett tillstånd af krampaktig förbittring: »Betraktar man
uppfinningen af mikroskopet som ett litet nöje, ett
tidsför-drif, kan det vara godt nog; men som allvar är det [hvad
tror man: dumt?] oändligt dumt.» Om Gud, säger han,
ginge omkring med käpp i hand, så skulle särskildt de få
sitta emellan, som iaktaga med hjälp af mikroskopet. Att
naturforskarne äro hycklare, visar sig, enligt hans åsigt,
redan däraf, att, »om man skulle säga till en sådan, att
hvar människa har tillräckligt i sitt samvete och i Luthers
Lilla Katekes, så skulle naturforskaren rynka på näsan.»
Hvarför? Emedan han »förnämt vill göra Gud till en
spotsk skönhet, till en satans konstmakare, som inte hvar
man kan begripa.» Och denna anti-naturvetenskapliga
ob-skurantism når sin höjd i de orden, att »naturforskaren
begagnar mikroskopet, liksom sprättar hegagna lorgnetten»,
hlott att fräckheten är drifven till oändlig potens emedan
han begagnar lorgnetten »mot Gud.» 1 Hade Kierkegaard
upplefvat Darwinismen, så kan man ty värr vara säker på
att han, utan öga för storheten af denna på alla naturens
och andens områden klargörande hypotes, skulle varit
en bland de ifrigaste i att påhitta kvickheter om
människans härstamning från apan och om några andra
stickord, som från naturforskames skrifter trängt ut till den
teologiskt uppfostrade hopen. Hvar och en, som i sitt
sinne förgäfves brottats med de tankar och föreställningar,
hvaröfver denna hypotes bringar klarhet, hvar och en,
som efter studiet af Kants »Kritik der Urtheilskraft» grubb- 1

1 Efterladte Papirer, del. 2, sidd. 738 o. f. 743.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:59:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgskierkeg/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free