- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
177

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sitt förhållande till Köpenhamn och Corsaren lärde han sig
rätt förstå Kristi lif.

De uppbyggelseskrifter, han nu utgaf, stå alla samman
högt öfver den första följden af uppbyggelsetal, som utkom
till samman med den första afdelningen af de psevdonyma
skrifterna. Det mildrade och veka passade ej för honom;
med den kraftigare och strängare åskådningen af lifvet fick
han alla sina krafter till baka. I »Kj ærligliedens Gjern
inger» nedlade han hvad som i hans själ fans af djupt
medlidande med det fallna slägtet och af kraftig bot för de
olyckliga och de slöa. Detta arbete utgör orgeln i den
stora symfonien af hans verk. Han skildrar här1 den
»kärlek till nästan», som låg under hans sätt att lefva på
allmän gata. »Det är mycket lättare och mycket bekvämare
att smyga sig genom lifvet genom att lefva i förnäm
tillbakadragenhet, om man är förnäm, eller i obemärkt
stillhet, om man är en ringa man; ja, genom detta sätt att
smyga sig fram kan man tyckas uträtta mera, emedan man
utsätter sig för mycket mindre motstånd.» Men, säger han,
frågan är ej om att undgå motstånd, utan om att älska
nästan. Äfven nu minnes han Corsaren: »O, det gifves
förbrytelser, som verlden ej kallar förbrytelser, som den
belönar och nästan hedrar — och likväl, likväl ville jag liällre,
hvad Gud förbjude, men jag ville likväl liällre komma
till evigheten med tre ångrade mord på mitt samvete, än
såsom en gammal uttjänad baktalare med denna
förskräckliga, oberäkneliga börda af brott, under åratal hopade, som
kunna hafva gripit omkring sig i nästan ofattlig vidd, bragt
människor i grafven o. s. v.»2 Strängheten i hans
uppfattning ökas, emedan han här, såsom det riktigt anmärkts,

1 Kjærlighedens Gjerninger, l:e Fölge, sid 95.

Se Efterladte Papirer, del 2, sid. 312, hvarest detta liimpas på
Corsaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:44:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bgskierkeg/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free