- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
178

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öfver hufvud taget i livarje själsrörelse hos människan ser
en viljeakt, teologiskt stannar vid själfviskheten såsom
fac-tum, utan att psykologiskt undersöka, li varför och huru jaget
blir själfviskt.1

»Opbyggelige Taler i forskjellig Aand», som utkommo
samma år (1847), afslutas med en skildring af det hån och
den förföljelse, hvarför sanningens vittne är utsatt, och af,
huru man tror sig genom att pina honom vara Gud
behaglig. Vidare framhålles det, huru mycket bättre detta dock
för sanningsvittnet är, än att matas med beundrans
sötsaker och föra ett lif, som blir smaklöst, emedan det
saknar salt. Därför gladde det apostlarne, då de blefvo
hudflängda.2

Upphyggelsetalens sista afdelning kallades »Lidandets
Evangelium.» Härtill sluta sig de år 1848 utgifna
Kristliga talen, hland hvilka man i synnerhet hör lägga märke
vid talet: »Det är likväl en salighet att lida hån för en
god sak,» hvilket bildar öfvergången till Kierkegaards
senare arbeten. Den förhånade, heter det här, skys som en
spetälsk; änskönt ett sanningens vittne, har han aldrig
lef-vat i ära och anseende; så länge han lefde, lefde han
föraktad, förföljd, bespottad. Och den tiden, då han lefde, var
det de ärade och ansedde, som föraktade honom, »liksom det
nu är de ärade och ansedda, som prisa hans namn.» 1
Kierkegaard framhåller det förfärliga däruti, att det
blif-vit en gängse kvickhet att säga: komme Kristus nu till
verl-den igen, så skulle han igen blifva korsfäst; och likväl
»faller det ingen in att blifva uppmärksam på det bl and verk,
som kristenheten ^ir.» Han framhåller därpå det
nödvändiga i att ej hålla det kristliga på afstånd, utan att göra
det för samtiden riktigt närvarande.

1 Höffdiny, Den humane Ethik, sidd. 138 o. f.

2 Opbyggelige Taler i forskjellig Aand, 3:e afd. sidd. 128, 138.

3 Christelige Taler, 3:e afd. sidd. .78 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:44:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bgskierkeg/0188.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free