- Project Runeberg -  Sören Kierkegaard /
186

(1877) [MARC] [MARC] Author: Georg Brandes Translator: Olof Arvid Stridsberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hans hand har en säkerhet, som lekmannens hand ej lätt
kan förvärfva. 1 Kierkegaard hade lefvat i för nära
beröring med prästerskapet för att kunna bibehålla vördnaden.
Auktoritetens trognaste riddare förbyttes till dess baneman.
Skalden, tänkaren, predikanten, reformatorn, som hade satt
sin stolthet och sin ära i att verka på hundra tusen mils
afstand från ändligheten och ögonblicket, förbyttes till
agitator. Men det, som förbytte honom därtill, det var den
innerst i hans natur liggande driften att med pietetens
förtrytelse tala ut sitt förakt. Hans verksamhet hade ganska
visst alltid egt något agitatoriskt därigenom, att han, efter
sin egen förklaring, alltid verkade för »oro i riktning till
innerlighet.» Men själfva denna definition uteslöt ju på
samma gång hvarje tanke på oro utåt. Den, som själf med
rätta angaf kännetecknet på hela sitt författarskap med de
orden, att göra uppmärksam, han var likväl
oundgängligt enkom skapad till agitator; ty dessa ord angifva det
närmaste syftet för all stor och förnäm agitation.

Och en stor agitator var han — han, hvars själ var
fyld af en så liflig förtrytelse, han, som så fullständigt hade
språket i sin makt, och som genom sina uppbyggelseskrifter
hade utbildat sin förmåga att tala till menige mans
uppfattning, han, som slutligen egde ett koger så fyldt af
skarpa och hvässade pilar. Han var rätte mannen att töra
en agitation, sådan som sällan blifvit förd i vårt århundrade,
han, som förenade Lasalles själfkänsla med en vältalighet,
sådan som 0’Connell’s, och ett hån så skärande som Swift’s

Det är till ingen nytta att beskrifva hans
förfaringssätt. Man bör själf se honom ciselera föraktet i
språkuttryk-ket, se honom hamra ordet, tills han däraf får fram den
största möjliga, den blodigaste skymf — utan att ordet
likväl ett enda ögonblick upphör att vara fyldt af idé. Man läse

Renan, Essais de morale et de critique. sid. 141.

i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 10:44:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bgskierkeg/0196.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free