- Project Runeberg -  Sverige. Illustrerad handbok för resande och derjemte ett minne för dem som besökt landet /
3

(1866) [MARC] Author: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tioner, som förekomma i Sverige. Af de stora Saurier, som
charakteriserade denna period i jordens utvecklingshistoria, har
man i Sverige funnit lemningar efter helt få, t. ex. en
ichthyo-sanrns på Gotland, plesiosaurer och mosasaurer i Skåne o. s. v.
Stensalt finnes icke i Sverige, hvilket dock i Westergötland,
Dalsland och Bohuslän har att uppvisa några få saltkällor.

Yngre bildningar, q vartära- och alluvialformationer,
återfinnas i alla Sveriges provinser under formen af mer eller
mindre vidsträckta lösa aflagringar af sand, grus och lera, af
sandåsar, flyttblock, snäcklager. kalksten, kalktuff, lera, mergel
o. s. v. Särdeles märkvärdiga äro de nästan uteslutande i
låg-landsbältet mellan de bägge högländerna förekommande
sand-åsarnc, hvilkas uppkomst Sefström ville förklara genom en från
nordost till sydvest gående s. k. Rullstensflod och i hvilka
Agardh ser ett bevis för den satsen, att hafvet fordom gått
fram öfver detta låglandsbälte och der afsatt åsarna såsom
sand-reflar. Landet skulle i sådant fall hafva småningom höjt sig,
och det är nu verkligen bestämdt konstateradt, att den mycket
omtvistade s. k. vattenminskningen eller, rättare, vattenståndets
förändring vid Sveriges kuster, är ett faktum. Störst är denna
vattenminskning i Bottniska Viken, der landet tyckes hafva
höjt sig omkring fyra fot på hundrade år. Från Bottniska Viken
aftager vattenminskningen småningom, ned till Blekinge och
Skåne, der den icke längre märkes, utan der tvärtom kusten,
åtminstone enligt iakttagelser vid Trelleborg, årligen sänker sig.
I Halland visar sig vattenminskningen på nytt och är i
Bohuslän nästan lika stor som på östra kusten under motsvarande
bredd. De talrika s. k. jättegrytor, hvilka förekomma på flera
ställen inom riket och vid olika höjder öfver hafvet, anses
äf-ven bevisa, att Sverige fordom varit betäckt med vatten,
hvilket, i likhet med hvad som nu sker vid kusterna, småningom
dragit sig undan, då vattnet ursvarfvat dessa fördjupningar. —
Till de yngsta bildningarna höra slutligen de af mer eller mindre
sönderdelade och förruttnade, med hvarandra sammanfiltade
växtdelar bestående torflager, som träffas i nästan alla Sveriges
mellersta och sydligare provinser, ehuru de blifvit
hufvudsakli-gast uppmärksammade i Skåne, Bohuslän, Wermland,
Westergötland och på Dal.

Att naturen med ovanlig frikostighet utrustat Sverige med
malmlager, är allmänt bekant. Det finnes knappt någon del af
landet, der icke jernmalm förekommer, häst och ymnigast i
Wermland, Dalårne, Nerike, Westmanland och Uppland, d. v. s.
i det hreda bältet midt öfver Svealandet, från Norges gräns
ända till Bottniska Viken; men derjemte resa sig hela jernberg
upp öfver jorden, t. ex. det 1800 fot höga Gellivara i
Lappmarken och det 1100 fot höga Taberg i Småland, och i alla
provinser, mest dock i Jemtland, Dalarne, Helsingland,
Wermland och Herjeådalen, förekomma derjemte s. k. sjö- och myr-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:59:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgsverige/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free