Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt till regeringens öfverlåtande till sin son, Gustaf IV Adolf
(1792—1809), under hvars minderårighet hans farbroder, hertig
Carl, förde regeringen. Likasom Carl XI:s envälde varit
för-derfligt för hans son och för Sverige, likaså blef förhållandet
detsamma med den envåldsmagt, som Gustaf III förskaffat sig
Inskränkt och egensinnig, ställde sig Gustaf IV Adolf i
fiendskap med alla, retade oförsigtigt Frankrikes store Napoleon
och gaf dermed anledning till ett krig mot Ryssland, som
kostade Sverige en tredjedel af dess område, Finnland, hvars
försvar oaktadt all den Finska härens tapperhet förlamades genom
konungens okloka åtgärder. En militärrevolution, ledd af
Adler-sparre och Adlercreutz, störtade ändtligen Gustaf Adolf, förrän
han hunnit råga måttet af sina felsteg; han och hans familj
förklarades Svenska kronan förlustiga och öfverfördes till
Kontinenten, der f. d. konungen dog i St. Gallen 1837. 1 Sverige
valdes till konung hans farbror, Carl XIII (1809—1818). hvars
magt inskränktes genom de nya grundlagar, som stiftades åren
1809 och 1810, enligt hvilka rikets ständer skulle innehafva
den lagstiftande, konungen allenast den verkställande magten.
Carl XIII måste, för att vinna fred, till Ryssland afträda det
nf fienden öfversvämmade Finnland och Åland, men fick af
Napoleon Svenska Pommern tillbaka. Den barnlösa konungen
adopterade som sin son och efterträdare Danska prinsen
Christian August eller, som han efter ankomsten till Sverige kallade
sig, Carl August, — Christian har ingen angenäm klang för
Svenska öron; — men då denne plötsligen under en mönstring
på Qvidinge Hed i Skåne afled af slag, — riksmarskalken grefve
Fersen, föll vid det furstliga likets införande till Stockholm ett
offer för ett falskt rykte om att kronprinsen blifvit förgifven,
— utsågs Franska marskalken Bernadotte (d. 31 Aug. 1810)
till kronprins och Carl XIII:s efterträdare. Han inträffade i
Sverige den 20 Oktober, gick öfver till Lutherska läran och
adopterades af Carl XIII under namnet Carl Johan. Den nya
kronprinsen blef genast själen i regeringen, deltog med 30,000
Svenskar i fälttåget mot Napoleon 1813 och nödsakade genom
freden i Kiel (1814) Danmark att afträda Norge, medan Sverige
i stället afstod sitt Pommern, som sedermera tillföll Preussen.
Norrmännen, hvilka icke godkände Danska konungens rättighet
att efter behag förfoga öfver dem, valde till sin konung prins
Christian Fredrik (sedan kon. Christian VIII i Danmark) och
satte sig till motvärn mot de i landet inbrytande Svenskarne.
Kriget slutade dock genom föreningen mellan Sverige och Norge,
Carl Johans yppersta verk och ärofullaste minnesvård.
Under de följande regenterna, Carl Johan (1818—1844),
Oscar 1 (1844—1859) och Carl XV har Sverige alltjemt njutit
en orubbad fred. Denna har blifvit använd till att läka de
djupa sår, som Gustaf Adolfs olyckliga krig tillfogat landet, och
till att leda den Svenska ärelystnaden på ändra banor än kri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
