Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rikets befolkning består nästan nteslntande af en folkstam,
den Svenska,. närmast beslägtad med Norrmän och Danskar.
Inom Sveriges gränser träffas dock, egentligen i Norrbotten,
utmed gränsen mot Finnland, men äfven i Wärmlands och
Dalar-nes s. k. Finnskogar, en föga talrik befolkning af Finnar, samt
i Lappmarkerna Lappar, det bekanta nomadfolket, som
förmodligen en gång var obestridd innehafvare af hela Sverige, men
af hvilket nu blott en ringa qvarlefva vandrar omkring med
sina rehnar, alltjemt undanträngd af den sig mer och mer
utbredande civilisationen samt uppgående till ett antal af föga
mer än 4—5000 individer. Af andra nationer äro Tyskar och
Danskar de talrikaste.
Andlig kultur* Likasom hela riket hufvudsakligen bebos
af en folkstam, likaså är derstädes hufvudsakligen en
religions-lära herrskande, nämligen Evangelisk-Lutherska Kyrkans, hvilken
enligt grundlagen är statens religion. Andra christna
trosför-vandter hafva imellertid fri religionsöfning inom riket, och der
finnas både Romerska och Grekiska katholiker, Reformerta och
anhängare af åtskilliga från statskyrkan dissiderande sekter,
tillika med Judar, ehuru de främmande religionsförvandternas
antal är föga betydande. Judarne utgöra knappt öfver 1000
individer. Det hos en statskyrka vanliga förföljelsebegäret mot
Dissidenter finnep visserligen äfven i Sverige, men är ingalunda
drifvet till sådan höjd, som man skulle tro af de ofta
förekommande skildringarna i utländska blad, och torde hädanefter
bli ännu mindre kännbart, sedan statskyrkans presterskap, som
ända hittills utgjort ett af de fyra riksstånden, nu mer förlorat’
alla sina fordna anspråk på att uteslutande representera landets
upplysning och bildning samt såsom sluten korporation deltaga
i lagstiftandet för allt dertill hörande,
I kyrkligt hänseende är riket indeladt i 12 stift, hvartdera
med sin biskop, bland hvilka den i Uppsala bär namn af
erke-biskop. De öfriga stiften äro: Linköping, Skara, Strengnäs.
Westerå9, Wexiö, Lund, Göteborg, Kalmar, Carlstad, Hernösand
och Wisby. Hvarje biskop biträdes af ett Konsistorium, och
till dessa 12 komma ytterligare tvänne i Stockholm, ett
stadskonsistorium, der pastor primarius vid Stockholms storkyrka är
ordförande, och ett hof-konsistorium under ordförandeskap af
konungens öfverhofpredikant. Antalet af prosterier uppgår till
176, af pastorater till l,2b2, innefattande 2,306 kyrkosocknar,
105 stads-, 97 kapell- och 84 andra församlingar med
tillsammans 2,499 kyrkor och kapell. 11
11 Sydvestra Skåne. — 12 Halland. — 18 Bohuslän och en liten del af
W. G. - 14 8.V Westergötland och Dal. — 15 N.Ö. Westergötland. —
16 Wärmland. — 17 V. Westm. och Nerike. — 18 V. Uppland och O.
Westmanland. — „19 Dalarne. — 20 Gestrlkland och HelsiuglaDd. —
21 Medelpad och Ångermanland — 22 Jämtland och Herjeådalen, —
28 Södra Westerb. och södra Lappl. — 24 Norra Westerb. och norra
Lappi*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
