Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Medan år 1801 i hela Sverige endast 4 tidskrifter och 17
tidningar utkommo, utgjorde sextio år derefter
Stockholmstidningarnas antal 27, landsortstidningarnas 109, medan öfver 30
tidskrifter utgifvas i landet, — ett tydligt bevis på tilltagandet
af läslusten och högen för inhemcande af kunskaper.
Rikets största bibliotheker äro: uoiversitetsbibliotheket i
Uppsala med minst 130,000 band och 7 000 handskrifter.
Kungliga eller Riksbibliotheket i Stockholm, med öfver 100,000 band
och 5.000 handskrifter, universitetsbibliotheket i Lund med
60,000 band och 2,000 handskrifter, Vetenskapsakademiens
bibliothek i Stockholm m fl. Boksamlingar af eget slag äro de
s. k. Sockenbibliothekerna, hvilkas upprättande började för
inemot ett par tiotal af år sedan, men nu förekomma i nästan
hvarje kommnn samt i ansenlig mån bidraga till spridande af
kunskaper och upplysning. — Bland vetenskapliga samlingar
intager Stockholmska Vetenskaps-Akademiens Museum främsta
rummet i Sverige och ett bland de förnämsta i Europa.
Pressen i Sverige är fri, och enhvar trycker hvad han vill
med iakttagande af vissa uttryckligen stadgade föreskrifter emot
tryckfrihetens missbruk »i afseende på statens invärtes lugn och
utvärtes säkerhet samt Högsta Väsendets, öfverhetens, den
enskilde medborgarens och sedernas dermed förknippade helgd«.
Af hvarje tryckt skrift skall ett exemplar aflemnas till
justitie-statsministern, och derjemte skall skriften vara försedd med
boktryckarens namn, tryckningsort och år, enär boktryckaren är
ansvarig för densamma, så snart han icke kan eller vill
upp-gifva namnet på författaren, hvilken dock icke behöfver
upp-gifva sitt namn, utan blott aflemna en förseglad namnsedel.
Lagligheten af åtalade skrifters innehåll pröfvas (sedan 1815)
af en jury, bestående af nio personer, valda, dels af parterna,
dels af den domstol, der brottet mot tryckfrihetslagen blifvit
åtaladt. Juryn besvarar med Ja eller Nej domarens fråga: »är
skriften brottslig efter det lagens rum. åklagaren åberopat», och
till den åklagades fällande fordras endast två tredjedelar af
rösterna, i annat fall är han frikänd.
tfäringsfångr. — Svenska folkets hnfvudsakligaste
näringsfång äro: åker-, bergs- och skogsbruk, boskapsskötsel, fiske och
jagt, hvartill ytterligare komma fabriker och manufakturer,
handel och sjöfart.
Åkerbruket, hvilket, om man får tro äldre uppgifter,
fordom varit så högt uppdrifvet, att Sverige kunnat i trettonde
århundradet afsätta säd och victualier åt Holland, England,
Danmark och Norge, men hvilket sedan genom farsoter
(Digerdöden) och deraf föranledd folkminskning, krig och andra
orsaker, bland dem icke minst jordens af naturen mindre
bördiga beskaffenhet, gått så mycket tillbaka, att landet ända från
1650 till 1819 måst med få afbrott årligen införskrifva
ansenliga qvantiteter spannmål, har sedan år 1820 utvecklat sig så,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
