Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bergsvigt, stapelstadsvigt, uppstadsvigt, tackjernsvigt och
medi-cinalvigt hafva upphört.
Det Sv. akålp. motsv. 425.05 grammet; 1 kil ogram m utgör 2.858 8v
skålp. Ett Engelskt skalp motsv. 1.067 Sv.; Ett Preussiskt pfand motsv.
1 Sv. skilp : Ett Danskt och Norskt pund motsv. 1.175 Sv. skålp.
Mynt. Räkneenheten är den fordna Riksdalen* Riksgälds,
nu kallad Riksdaler Riksmynt och innehållande 100 Öre. Den
gamla indelningen i 48 Skilling k 12 Runstycken är upphäfd,
ehuru man ännu i rörelsen påträffar s. k. 6:skilling8stycken i
silfver och kopparmynt af 4, 2, 1, i och £ skilling b:co
eller 6, 3, lj, 1 sk., 6 och 3 rst. riksg.
Gångbara silfvermynt äro: 4 Rdr Rmt eller 1 Rdr Specie
* 400 öre; — 2 Rdr Rmt eller \ Rdr Specie = 200 öre; —
1 Rdr Rmt eller Rdr Specie as 100 öre; — 50 öre
(vanligen med Carl Johans bröstbild och valören i Rdr Specie); —
25 öre eller T’v Rdr Specie, i dagligt tal ännu kallad
»tolf-skilling«, likasom den nästföregående myntsorten kallas
»tjugo-fyraskilling«, samt 10 öre eller V» Rdr Specie. — Af koppar
finnas pjeser på 5, 2 och 1 öre; halfören, som i början
utgåf-vos, präglas icke mer.
En Svensk dukat väger 0,0082 ft och innehåller 18 delar
fint guld samt 2 delar koppar; silfvermyntet innehåller 3 delar
finsilfver och 1 del koppar; kopparmyntet innehåller 95 delar
koppar, 4 delar tenn och 1 del zink.
1 allmänhet förekommer dock i Sverige hufvudsakligen
pap-penmynt, hvilket man for dess beqvämlighet och
lätthandter-lighets skull föredrager för silfvermyntet, och hvilket när som
helst kan i Banken utbytas mot silfver. Riksbankens sedlar
utgifvas på valörer af 1,000, 500, 100, 50, 5 och 1 rdr; ännu
träffar man någon gång bankosedlar, hvilkas *ärde är en
tredjedel högre än de på riksmynt lydande sedlarnas. De talrika
privatbankernas sedlar, (på valörer af 100, 50, 10 och 5 rdr
och varierande i mångahanda olika färger och tryck) kunna
utan fara mottagas med samma förtroende som riksbankens.
Medelpris vid vexling af de gångbaraste utländska myntsorter
i Sverige:
Amerikansk Dollar (a Syd-Amerikansk Piaster) .... 3,60.
Dansk Rigsdaler (Sedlar eller Silfver)................... 2 —
Engelska Soverågns (Pound Sterling).......................17,75.
Finska Mark (100 penni)..................................— 65.
Franska (äfven Belgiska, Italienska m. fij Louisdorer
åc Napoleondorer.............................14 —
Hollftndska (äfven Österrikiska) Dukater................. 8,35.
Norska Specieriksdaler...........................3,95 å 4 —
Preussiska Thaler........................................ 2,65.
99 Dubbla Friederichsdorer.........................28 —
Byska Silfver-Rubler (hela).............................. 2,75.
99 Imperialer.........................................14 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
