- Project Runeberg -  Sverige. Illustrerad handbok för resande och derjemte ett minne för dem som besökt landet /
266

(1866) [MARC] Author: Gustaf Thomée
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

har Gistftfvarefård och Hotell för retande, hvarfftrutan nistan 1 hvaije
hus rum under sommaren uthyras It badgister och andra retaude. Qod
restauration vid badinrftrtoinpren.

Marstrand anlades sannolikt omkring år 1220 af Norska
konnngen Hakon Hakouson, kallades Marstrandir, blomstrade
snart upp genom sin ypperliga hamn och sitt rika sillfiske,
omhuldades på allt satt af de Danska konungarne, särdeles Fredrik II,
och blef snart en af Nordens rikaste, men också mest
sedeför-derfvade städer. Nedbrunnen tvänne gånger, 1586 och 1643,
uppbyggdes staden på nytt och bibehöll sitt välstånd, fastän
sillfisket förminskades. Genom freden i Roeskilde kom Marstrand
till Sverige, hvars Carl X ämnade göra denna stad i förening
med Göteborg till nederlagsplats för handeln på vestra kusten,
ehuru dock Göteborg lyckades beröfva Marstrand åtskilliga bland
dess handelsfriheter och dermed inleda dess förfall. Dertill
kommo eldsvådor, krigets härjningar (Danskarne innehade staden
både 1677—79 och 1719—20) och andra olyckor, och staden
sjönk allt mer, då sillen äter gick till 1750, och staden 1775
förklarades för frihamn och åter blomstrade upp.
Frihamnsrät-tigheten upphörde dock 1794, sillfisket 1848, och sedan dess
har Marstrand hållit sig uppe endast som badort och derigenom
under de sednaste åren åter kommit till välstånd. Af den fordna
härligheten återstår nu blott stadens Maria-kyrka, hvars chor
fulländades 1460, och några qvarlefvor af dess under medeltiden
blomstrande Franciskanerkloster, som hade rättighet att utdela
aflat. Midt på deu ö, der staden ligger, befinnes en S:t Eriks
grotta med en offerkälla, likaledes kallad S:t Eriks. Hamngatan
är väl bebyggd och likaledes stadens vestra del, med
parkanläggningar, badhus och paviljonger. Utom Martirand$
badinrättning finnes ytterligare en badinrättning, kallad Arvidmrih. —
Badtiden in del as i 2 terminer (1 Jnni—14 Juli; 16 Juli—31 Ang.),
och utom kalla och gyttjebad, serveras äfven tångbad, ångbad,
Kreuznacherbad, duscher m. m. Derjemte finnas simmbassiner
m. m.

Inloppet till hamnen skyddas af de på samma holme
belägna skansarna Oustafsborg och Frtdriksborg samt af den starka
fästningen CarltUn, med murar om 130 fots höjd och i berget
utsprängda grafvar, anlagda af Erik Dahlberg. Fästningen skall
hafva funnits redan i Erik XIV:s tid, men bestod ända till 1667
af jordverk; då anlades två torn med utanverk och tre skansar,
Gustafsborg, Malapert och Hedvigsholm. hvilka dock icke
hindrade hela fästets eröfrande af Gyldenlöwe 1677. Sedan
fästningen åter kommit under Sveriges välde, blef den förstärkt,
men uppgafs 1719 åt Tordenskjold af sin kommendant,
Dank-wardt, som för sin feghet straffades till lifvet. Fästningen kan
inrymma en garnison af 1,258 man; det förra
fästningsfangel-set, ett af de ohvggligaste i Sverige, är nu npphäfdt och
fån-garne fördelade på andra fästningar. Sedan 1835 finnes på
fästningens torn en s. k. spegelfyr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:59:59 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bgsverige/0299.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free