Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIV
10. Kalliope, den episka diktens gudinna. Staty af hvit, ådrad marmor.
H. l,5s m.
Restaur. (af Pierantoni) nedre delen af klippan, vänstra foten med en del af
draperiet, större delen af den högra, vänstra armen, nedre delen af den
högra, öfre delen af bröstet. Hufvudet sammansatt af flera fragment.
Sittande på en klippa med ett skrifstift (stilos) i den högra och
en skriftafla (diptychon) i den vänstra handen. Öfver kitonen har hon ett
slags halsduk, kantad med fransar och sammanhållen öfver bröstet med en
knut. Manteln är kastad öfver knät och vänstra skuldran.
Att denna staty ursprungligen framställer en sånggudinna är möjligt,
ehuru den fransade duken om halsen (kalasiris) är ett Isis-attribut.
Den vanliga Isistypen är det i alla fall icke. Osäkert är också om det
är hjältediktens musa. Restaurationen är säkert oriktig, ty troligen har
äfven denna figur haft ett musikinstrument i sin hand, såsom fallet är
med den sittande musan på Mantineiabasen, hvilken har en liknande
ställning. Dock ha vi här att göra med en fri efterbildning af ett motiv
som förekommer i många variationer: närmast att jämföra med Stockholmsstatyn
är den s. k. Urania i Madrid (Hiibner 54. Einzelv. 1564)
och de båda sittande muser i Vatikanen som kallas Kalliope och Terpsichore
(Helbig 280, 276). Någon fullständig öfverensstämmelse mellan
dessa förefinnes emellertid icke.
Har tillhört Villa d’Este vid Tivoli och säges vara funnen redan 1570.
Litteratur: Heydemann, Arch. Anz. 1865, s. 151. Wieseler, Philologus XXVII.
s. 219. Geffroy. Revue Arch. 1896. s. 22.
Reprod. Fredenheim. Ex Museo Reg. Svec. pl. 11. Clarac III. 536. 1114
(efter Guattani). Fot. Lagrelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
