Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
KOMEDIER I BERGSLAGEN
hade svept sig i en gammal ryttarkappa, men var
eljes naken.
Sedan hundskallet dragit förbi, tog fröken
Märta mod till sig och berättade, vad som hänt.
S: t Hubertus’ afton hade herr Joste druckit
mer än vanligt och svor vid sin jaktlycka, att han
den kvällen skulle bli så full som aldrig förr. Ty
S: t Hubertus var sabbat, då han gärna kunde
sova. Prästen, herr Gottlieb Marcurell gjorde
honom besked efter fattig förmåga. När han
äntligen slocknade, hyste herr Joste sådan ömhet
för prästen, att han tog honom i sina armar och
bar honom de fem fjärdingsvägen till prästgården,
där han bäddade honom helt nätt vid prästfruns
sida. Därpå återvände han till Klockeberga och
tömde nu i sin ensamhet lika många bägare som
förut tillsamman med herr Marcurell. Och på så
sätt lyckades det honom att hålla sin ed.
Men när han nu skulle stiga upp i den
kammare, där någon hans frilla sov, tog han miste
på dörr och steg in till sina döttrar. Först i raden
låg fröken Märta, den äldsta, och han tog henne
ur bädden. Mörkt var det i rummet, och fastän
alla flickorna ropade och bådo, tog han icke sitt
förnuft till fånga utan trodde att uppstudsiga
frillor vägrade honom hans rätt. Då blev fröken
Märta tvungen att lägga sparlakansrepet kring
hans hals, så att herr Joste var nära att
omkomma. Förty släppte han fröken Märta, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
