Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAN ERSE, FRU BEATA OCH BRUKSFÖRVALTAREN 67
han upp och for med följe om trettio personer,
brudens släkt, i åtta tvåspända vagnar, vartill
kom två foror med matvaror och brudgåvor.
Det talades mycket om Ryglingens
bröllopsfärd. Han gjorde korta dagsresor och slog varje
afton läger i någon by. Socknens förnämsta
bjödos till gille, varvid bruden fördes i dansen
av länsman, skrivare eller annan ståndsperson.
I Bergslagen menade man. att den bruden
tappade kronan för ofta. Likväl hade Ryglingen så
pass anseende kvar, att ingen dömde honom illa,
åtminstone som Jan hörde.
Jan gick för att möta och stannade vid
Lill-hammars bom. Där väntade han en halv dag.
Bomvaktaren förstod hans ärende och talade vitt
och brett om den härlighet, som nu skulle falla
Jansesläkten till. I staden hade lagman själv
dansat med bruden, där dansade Tanningen ur
fru Beatas händer. Och kunde hon väl själv
komma att dansa bland kärringarna i Ryglinge
rislada. Bomvakten var en lömsk och lismande
man. Jan ville icke höra honom utan satte sig
i gärdesgården.
Vid middagstiden begynte ett stridregn, tätt
så att luften förmörkades. Blixtarna ringlade
som ormar nedför Lillhammars backar. Jan
hörde låtar och oväsen från vägen söderut men
kunde ingenting upptäcka. Han gick fram till
bommen. Då kom en kärra norrifrån och rusade
med hisklig fart utför backarna. I kärran satt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
