Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
KOMEDIER I BERGSLAGEN
bruksförvaltaren på Björkenäs, fru Beatas
sonson. Han hojtade åt bomkarlen men gitte icke
röra tömmarna utan satt med korslagda armar
och skrattade åt den goda farten. Hade Jan icke
trätt emellan, skulle häst och kärra krossats mot
bommen. Jan missade väl betslet men högg
skackeln med båda händer och vred häst och
vagn, så att kärran stjälpte. Sedan blev det större
möda att lossa och resa bruksförvaltaren, som
redan då var oformligt fet och tung.
Bruksförvaltaren tog fram flaskan och ville dricka dus
som hans sed var, men Jan vägrade.
Nu kom följet från söder. Främst red en
stor, ung karl. Han hoppade av hästen och
hjälpte herr Jörgen att lyfta upp kärran. När
bruksförvaltaren fick veta, att han var
storbondens son och Ryglingens svåger, drucko de
tillsamman. Därefter kom en sexsitsig vagn med
spann och förridare. Där satt bruden stor och
trind, redan i sjunde månaden, bredvid henne
mor, systrar och andra kvinnliga anförvanter.
Bruksförvaltaren tog dem alla på brösten och
ville åka i den vagnen, vilket dock för det knappa
utrymmets skull ej kunde ske. Kom så två lövade
skrindor med kvinnor och tre skrindor med män,
en vagn med storbonden Aron och två hans
söner. Bonden var av ansenlig växt men så
bruten genom välfägnad, att han hängde över
skalmen. Håret, långt och vitt, släpade i
hjulsmutsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
