Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
KOMEDIER I BERGSLAGEN
hammar, Johan Wisnelius. Prästen betalade
hundra daler kopparmynt, som gingo till
Ahl-rothen. Vidare bestämdes, att köpet skulle
återgå, ifall Jan inom år och dag kunde
återbetala köpeskillingen jämte tjugu daler. Nu
dröjde det knappt en månad förrän Aron
återvände från Östergötland, där han fått mor Britas
arv utbetalat i förskott. Men prästen tredskades
och ville icke återlämna välkomman. Då måtte
Jan stämma honom till tinget, och fick han sin rätt.
Därav kom olyckan. Ty prästen i Lillhammar
kunde icke förgäta skammen att ha förlorat vid
tinget. En dag, då han rotade om i
dokumentkistan, fann han några handlingar, som rörde
Ryglingegården. Han gav sig ingen ro förrän
han letat fram allt, som kunde vara ofördelaktigt
för Jansönerna. Det fördelaktiga gömde han väl
eller brände. Till slut skall han ha haft en hel
säck full med dokument, däribland några, som
bevisade, att den förste Ryglingen gjort
dagsverken på Klockeberga. Allt detta gick väl i lås
med herr Marcurells och fru Beatas
förehavanden, då de ställde det så, att det såg ut som om
Jan Erse fullgjorde en torpares skyldigheter.
I tre år varade processen, som slöt till
Sied-larnas förmån. Bruksförvaltaren for själv över
till Ryglinge och underrättade Erik om domen.
Jan var icke hemma. Knappt hade Siedel slutat
tala, förrän Erik reste sig, tog bibeln under
armen och begav sig stigen uppför mot kapellet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
