Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
KOMEDIER I BERGSLAGEN
De voro en knapp mil från Gärsnäs. Vägen
framför dem hade svartnat. Hästarna ökade
självmant farten, och Jan förstod, att de hade
sällskap i skogen. Han lät dem råda, eggade
dem endast med en sakta väsning. Då reste sig
Jörgen och tog tömmarna.
"Här är en fårketting," sade han. "Jag vill
icke fara längre."
Jan ville ta tömmarna ifrån honom, men
förmådde icke. Jörgen vräkte fallen åt sidan och
steg ur. Han sade:
"Far du till Gärsnäs och hälsa från mig. Säg
att jag ligger i fårketten vid ögårn uppom
vindfället. Och frågar de satarna, så säg att jag
ligger bra."
Jan kunde icke lämna honom. Han tillsade
gossen att köra så snabbt som möjligt till
Gärsnäs efter folk. Så skyndade han bort till
bruks-herrn och tog honom under armen. Det fanns
på seldonet en stor dombjällra av silver. Den
hördes längst, och Jan tyckte, att den aldrig ville
tystna. Den lockade honom, så att han var nära
att springa sin väg.
"Här skall vara en fålla," upprepade Siedel.
"Jag känner trakten. Å gubevars visst känner
jag trakten."
Jan sade icke emot. De gingo in i skogen
och efter några minuters gång kommo de till
en liten äng. Där fanns rester av en stuga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
