Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÖRGEN SIEDELS BREV
185
hans räddning. Han behövde icke längre
betunga sin hjärna med detta. Ibland kunde det
hända, att en detalj eller term blev meningslös.
Det berodde väl av en svaghet i minnet, ty
kalkylen måste vara riktig. Han lät då detaljen ligga
tills vidare, en dag skulle den klarna. Härigenom
kunde arbetet visserligen till en tid förryckas,
men i det stora hela gick det efter hans plan.
Ibland skrattade de däruppe, far och Rygell.
När Rygell varit i gruvan. Det kunde bero på,
att de voro för gammalmodiga och okunniga, att
de icke förstodo. Far gjorde också ett försök att
taga papperen ur chiffonjén. Jörgen gömde dem
på ett annat ställe. Han letade ständigt ut nya
gömställen, det var under en lång tid hans
verkliga sysselsättning.
För resten bekymrade det honom föga,
förhållandet till far. Det jagade honom en smula
i arbetet, ingenting vidare. Där var allt på sin
plats. Far först, och där far slutade, där tog
han vid. Den nye Jörgen Siedel.
Men hans ställning till Monica fick icke
förändras. Där hotade faran, och där skulle han
falla. Han visste, att han skulle falla. Monica
var punkten, där tankarna skulle råka i glidning,
där han skulle tappa bort sig själv.
Far brukade säga, illmarigt och för att plåga
honom — far kände så väl hans svaga punkter
— far brukade säga:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
