Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sven var med om det. Var han? Nej vet
Lostman, det tror jag inte han var.»
Lostman trodde hvarken det ena eller det
andra; han teg. Solen brände i en stor rund
fläck på väggen midt emot honom; och han undrade
om dagen skulle bli mycket het.
Ingrid lade hufvudet pil sned och knäppte
händerna kring knäna.
»Ja för man kan aldrig vara nog försiktig,
ser Lostman. Och jag vill rakt inte, att Sven
ska vara med om sånt där. Det är ju ingenting
ondt med Bengt; men han är så oförvägen. Och
så får han Sven till allting. Nog är det
egendomligt? Jag tycker det är riktigt hemskt.
Tycker inte Lostman?»
Då hon inte fick något svar, släppte hon sitt
tag kring knäna och reste sig.
»Men när Sven och jag blifvit gifta, sa ska
jag nog laga, att han kommer bort från Bengt.
— Men vi är inte gifta än, och det är ingen
som vet, om vi vi blir’t. Se, jag känner honom
så litet.
Tycker Lostman om Sven?»
»Nej!»
Ingrid nickade betänksamt.
»Nej, nej.
— Men hvarför gör inte Lostman det? För
Sven är då snäll åtminstone. Och så är han så
ung, ska Lostman veta.»
Lostman snarkade.
»Ja nu kommer Ragnar med sillen.»
Och Ragnar kom med en sill och en potatis.
Ville Lostman ha mer än en potatis? Nej
det ville han inte; men han ville sitta upp. Och
så tog Ingrid honom under armarna och Ragnar
tog honom om lifvet, och så lyfte de honom upp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
