Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mot sänggafveln. Där satt han med en sill i ena
handen och med en potatis i den andra.
»Ta potatisen!»
Han grep med bägge händerna kring sillen,
sköt in den mellan läpparna och sög och gnafde.
»Nu ska han inte bry sig om, att mamma
kommer och frågar efter sillen. För jag har sagt
henne; men det gör hon nog ändå.»
Och det gjorde hon. Hon kom genom ytterdörren
som hon icke stängde efter sig. Ljuden
därutifrån följde henne, sommarljuden,
skogsljuden, vattenljuden, fåglarnas läten, vinden,
doften, ljuset, allt följde henne in genom den låga,
breda dörren. Hon kom i spetsen för en skara
glada, ljusa sommarandar, och med tunga steg klef
hon bort till bädden.
»Att Lostman törs äta sill. Kan det vara
nyttigt för den som är sjuk?»
Lostman gnagde och sög.
»Ja mår han inte illa af det, så. Bara han
inte jämrar sig sen.»
Ragnar tog sin gamla plats på sängkanten:
Ingrid gick in i grannrummet och började dra på
sig strumporna.
»Kommer Bengt, snart?» frågade hon genom
dörren.
»Han har gått för att möta Sven.»
»Sven? Hur vet du att Sven ska komma?»
»Jag vet inte: men Bengt vet.»
»Ja pappa vet,» nickade Ragnar.
»Och jag som gjort mig illa i benet!
— Tror Frida, att Sven kommer för min skull?»
Frida hade satt sig på väggbordet, som upptog
rummets ena långsida. Hon drog en nål mod
tråd ur klädningslifvet, vek upp kjolen och
började laga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
