Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jag var förräsfcen bra iluiu, som iniö lät det,
bli .så!»
Nu vågade bon smeka hans hand. Och hon
strök öfver armen ända upp till hans kind. Och
smekte hans kind.
»Det gjorde du inte», sade hon.
Så innerligt och vackert! Så innerligt vackert!
Han böjde sig bort. Hvarför satt hon där och
kittlade honom i ansiktet. Han fann alltsamman
så innerligt vämjeligt.
»Jo nu minns jag, hvarför jag gjorde det
själf. Jag var rädd, ban skulle göra det så
drum-ligt, att, det blef upptäckt. Så att jag inte skulle
få ut försäkringen.
Det fick jag inte heller.»
Han gäspade sä stort och grundligt att
munnen höll på gå ur led. Pusch! han frös. Värdet
också en idé att sitta ute i fuktiga natten och
prata. Frida var förståndig, bon. Han hade bort
ligga i sin säng i stället, Så skönt att sofva, så
uthviiad han skulle ha blitt. Han begrep inte,
hvarför han inlåtit sig på dessa nattliga dumheter,
barnsligheter. Han kom inte ihåg, hvad som
drifvit honom.
Han sneglade på flickan. Och blef nyfiken.
Och måste fråga:
»Är du glad nu?»
»Jaa>, svarade hon litet dröjande. Hon var
ju inte riktigt säker på det, ännu. Ömvändningen
hade kommit så omärkligt ocli hur den kommit,
kunde hon icke riktigt reda ut för sig.
»Visst är du väl glad? Det syns ju.»
Jo visst var hon väl glad. Visst var hon glad!
»Jag borde brännas; jag är en trollkarl. Jag
går i skogen och snokar upp ett bylte. Och
förvandlar det till en glad flicka. Trolleri! Hvar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
