Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
Nej hva är det?»
»Hva det är — jag vill se på dig.»
»Nej släpp mig!»
»Jag vill se dina ögon. De skimrade så
vackert, när du låg därborta bland björkarna.
Jag hade inte sett det skimret förr. A jag minns
dina ögon, när du var liten. De plågade mig;
barns ögon plåga mig alltid. De förstå ingenting.
Dina ögon pläga mig, så att jag sprang i skogen
som en galning. Men det är slut nu. Det är
mycket, som är slut nu.»
Hon försökte vara lugn; ju ifrigare hon sökte
göra sig lös, desto hårdare höll ban, och desto
närmre kom hans ansikte. Hon måste vara lugn.
»Nej se Bengt, nu går bon al’ sig själf. Tänk
om hon går ifrån oss.»
»Drömmen är slut nu. Jag visste, att jag
till sist skulle bli den kvitt. Jag trodde, jag skulle
lida mig ifrån den, att den skulle värka bort som
en maskstungen tand. O nej! Hvarför skulle
jag lida? Jag har sett så vackert skimmer; jag
har inte lust att lida. Jag har sett din mun
hall-öppen efter kyssar. Jag har funnit dig i skogen,
kvarglömd, bortkastad af den, som ägt dig. Detta
är icke en ond, lögnaktig tanke, som vill röfva
och fläcka mitt lilla bleka barn. Jag har icke
drömt det, jag har sett det. Klarvaken.
Nu kysser jag dig.»
»Nej vänd dig inte bort! så bet du är. Jag
visste, att du skulle rädda mig ur drömmen.
Men jag visste icke hur. Jag trodde på lidande.
A min stora, dumma kropp, den längtade efter
att lida. Men du lider icke. Du är röd och
vacker. Du är min.»
»Du är en dålig kvinna. Du löper ute om
natten. Du gör saker, som du vill bikta i kyrkan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
