Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett intermezzo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smak, uppåt — om detta nu kan kallas
uppåt — hul»
Hon ryste som i frosskakning, de djupa
grågröna ögonen drogo sig tillsammans och de röda
glänsande läpparna logo ett bittert leende. Jag
tog så att säga en hjärnfotografi af henne där
hon satt i soffan, de hvita, vackra, något späda
skuldrorna kontrasterande underbart mot det
Q o
mörkröda, burriga haret. Askan hade upphört,
men rägnet fortfor att falla, jag fyllde våra glas,
höjde mitt och sade:
»Jag dricker för er och Ellen, jag har ej
den minsta rätt att förlänga detta ’intermezzo’
så oväntadt utspeladt, men ni kan vara
öfver-tygad om att det är oförgätligt I»
Efter hvilka snillrika ord jag hade tänkt resa
mig och gå, men satt i stället kvar.
Och hon, hon talade om de fem åren och
om det ständigt hägrande hoppet att få »gå
hem» och hur detta hopp allt mer bleknade
och huru de växte fast här ute (det kände jag
till), hon berättade småhistorier från resorna
och lifvet på den andra sidan ridån, pikanta
bagateller från klädlogerna, mäns galenskaper,
nattliga äfventyr, supéer och presenter,
giftermålsanbud och andra anbud — i korthet ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
