Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett afsked
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var dock märkvärdigt att så där lämna
cn stad, ett land, utan någon som hälst känsla
af saknad, utan ett handslag, kunde man säga.
Ingen, som följde en ned till tåget, ingen, som
var ledsen öfver att man reste. Visserligen var
det ju så han ville ha det — men ändål Och
plötsligt slog det honom att när allt kom
omkring kanske ej häller någon väntade honom
där hemma, längtade efter honom. Kanske han
var absolut ensam — hul tanken kom honom
att frysa. A nej 1 — men om så nu ändå vore,
hvad då? Då, ja då gjorde det ju detsamma
hvar han vore — inte sant? Jo visst, men det
var ingen tröst. Nej, hvad var det här för
satans fantasier!
Han gick ned den gamla gatan med dess
tillbommade butiker och halft undanstädade
trottoarupplag. De påminde på något sätt om
likkistställningar, de där bockarna och lärarna
med svarta prässänningar öfver. Ja,
alltsammans värkade begrafning, väder, klockringning
och — han själf, tänkte han. Och ännu två
timmar till tåget skulle gå och där låg
jujärn-vägsdepån.
Han fick en idé och stannade, häpnande en
smula öfver dess originalitet. Det fanns värk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
