Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
»Nej tänk, det vill inte den där doktorn!»
»Därför köper jag Sanatoriet, bygger om det efter
moderna principer och utvidgar hotelladan här bredvid!»
Sussi hörde Marys röst som ur en brunn. Så somnade
hon.
Doktorn blev verkligen häpen över så mycken fräckhet.
Han gav Mary en stor, undrande blick. Hon blev förtjust:
»Jaså, det tog äntligen skruv», sa hon triumferande. »Det
skulle kanske passa er bättre än att följa med till Amerika?»
»Givetvis! Mycket bättre!» Hans röst lät irriterad. »Men
vem har egentligen givit er tillåtelse att komma hit in just
nu, miss Dollar! Vi vill vara i fred i dag.»
Han skulle minsann visa henne att han var herre i sitt
eget hus. Han gick mot dörren och öppnade den
demonstrativt :
»Varsågod! här är dörren.»
Nu hajade Mary till. Hon var sannerligen inte van att
bli utkörd. Hon tänkte först vägra att gå, men insåg det
dumma i ett sådant tilltag. Hon lämnade genast sin stol i
det hon sa:
»Ni är verkligen ohövlig. För andra gången i dag, om inte
för tredje. Men ni är tilldragande. Synd bara att ni ska
vara så usel som läkare. Det har ni ju bevisat!»
Hon gjorde en gest bort mot den sovande Sussi och steg
förbi honom ut i korridoren. Doktorn kastade en snabb
blick på sin patient och följde Mary ut i korridoren där
han blev stående med dörrvredet i handen. Han var
ganska missnöjd, det hördes:
»Mycket synd! Men ni är ju så duktig! Fast det återstår
att bevisa.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
