Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och han såg den gamle vaktmästar
Larsson, procentaren, som han skulle kalla
morbror vid nyårsvisiterna. En kall typ, med
järngrå, kortklippta polisonger öfver kragsnibbarna
af den sort som kallades »fadermördare». Han
liknade porträttet af John Ericsson i den
gamla läseboken, men ögonen voro gröna
under buskiga bryn. Hårda och stickande,
och munnen var glatt som ålskinn. Morbror
Larsson! — Hur gammal var han? Var han
sjuk.
— Hur gammal är morbror Larsson?
insköt han.
De sågo på honom. Och plötsligt blef
fadern vred — en underlig, oresonlig vrede,
som Helge aldrig förstod, och som hos honom
uppväckte både hat och förakt, emedan han
i den spårade faderns lilla vaktmästarsjäl och
groll till ett barn han fann främmande. —
Herr Bendel bröt ut:
— Tyst, pojke! Ännu har du inte vuxit
din far öfver hufvudet — du ska inte blanda
dig i hvad vi tala!
Helge svarade icke, men kände hur han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
