Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men ur sängkammaren hördes fru Bendels
blidaste röst:
— Ood natt, kära fru Svensson — vi ska
hoppas på snar bättring. Lycklig den som i
tålamod bär pröfningen... Är det ingenting
fru Svensson vill ha? Vi ha väl inte stört
för mycket...
Den lifsleda stämman talade ur alkoven:
— Om det bara vore slut — om det bara
vore slut — nu ska jag opp igen.
Herrarna kommo in och Bendels gingo
slutligen efter alla slags ömsesidiga protester
och försäkringar. Ebba lyste med lykta och
ville följa uppför trapporna, men man lånade
i stället lyktan. — Helge och Ebba sade godnatt
utan att taga hvarandra i hand.
Plötsligt hördes ett larm och ett gällt
förskräckelseskri. Någon slamrade med
källardörren och Ebba skrek som knifstucken. De
stannade i första trappan och lyssnade.
Det var Andersson, vedkarlen, en försupen
dalmas som under namnet Ved-Anders
besörjde hela husets inplockning, huggning,
såg-ning och uppbärning af ved. Han var för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
