Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vid kajen lågo alla skärgårdsbåtarna med
ångan uppe och ett par hade musikkårer och
löfvade relingar. Där nere myllrade
helgdags-publiken och öllådor och vattenkorgar hifvades
öfver landgångarna. Logården såg ut som en
blomstrande festgård och strömmen snodde
sig i hvitt och solblink så det gjorde ondt i
ögonen.
Allt detta var intet nytt — det nya var
att det gamla, som förr tyckts Helge årsvant
sommartråkigt, i dag fick annan prägel. Nu
var det vackert, ty det betydde mer än se,
men icke röra; nu var det liffullt, ty han hade
hopp om att lefva med nytt lif, och nu hade
alla färger sitt berättigande ty tillvaron tycktes
lofva att stråla i framtida prismaglans. Det
var i går han suttit i den mörka ölkällaren
och lyssnat till en kontorists utläggningar och
planer, och han hade då inför dessa känt sig
så obetydlig och fattig, så ur stånd till att
någonsin fatta, bruka, utveckla de nödvändiga
medlen på deras gemensamma område, att
han föredrog betrakta sig som en emigrant,
en utvandrare, oduglig för hemlandet. Och i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
