Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
där var det genast den enda,
sommarmånadernas långa, ältade tanke, som oin igen vreds
och vändes, blöttes och stöttes som hos alla
de andra; som hängdes till torkning men
genast togs ned och ånyo fick genomgå processen
ända till leda, och som började antaga
karaktären af monomani. — Helge trodde ibland
att Larsson var en sägen.
De drömde vakna om honom och de
tordes till sist icke tala mer, ty det var som ett
sjukligt hjärnfoster. De läste Larsson i
hvarandras ögon, han låg på deras läppar och de
åto honom till måltiderna och gingo i säng
med honom. Helge såg det lilla flygelhuset
på alla gator, det stod under Stadsgårdens
bergvägg vid Sista styfverns trappor när han
gick med konnossementer till ångaren »Betty»
och det låg inpå Maria skuggiga kyrkogård
bredvid Bageribolaget. Han såg rummet med
Medusas skeppsbrott och kring sängen
defilerade majorer och grosshandlare och notarier
med ångestsvetten i pannan, och speldosan
spelade sina tre stycken i sträck, utan uppehåll,
och han sade högt till sig själf:
lti. — Drömlandet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
