Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
intryck på en munk vid namn Amador. Det namnet
hade man givit honom på skämt, ty han var tjock
och kobent, hade ludna armar som en bödel, rygg
som skapad till att bära tiggarpåse, ansikte rött som
en fyllbults, små pliriga ögon, okammat skägg och
kal panna, och han hade en sådan buk, att man
kunde tro honom vara med barn. Han förrättade
morgonmässan i vinkällartrappan och vespern i Vår
herres vingård. Oftast låg han och vräkte som en
tiggare eller också drev han omkring i dalen och
pratade tok, välsignade brudpar, hjälpte till med
druvskörden eller såg på hur flickorna tvättade,
allt mot priorns förbud. Han var en liderlig sälle,
en latmask, en dålig soldat i kyrkans armé, ingen
i klostret brydde sig om honom, man lät honom av
kristlig barmhärtighet gå där och lata sig, emedan
man ansåg honom för mindre vetande. Amador, som
visste att ruin hotade klostret där han vältrade sig
som en fargalt i sin stia, ryckte upp sig, gick
omkring i cellerna, lyssnade i refektoriet, blev
förskräckt och skröt av att han skulle rädda klostret.
Han tog kännedom om tvistepunkterna, fick av
priorn tillstånd att söka få slut på processen, och
hela domkapitlet lovade honom att bli underprior
vid nästa ledighet, om han lyckades leda saken till
en god utgång. Han gav sig ut på landsbygden utan
att rädas för herr de Candés våldsamheter. Honom
skulle han nog ta bukt på, sade han.
Han begav sig på väg utan matsäck, endast klädd
i sin munkkåpa, men den var så flottig att den
kunnat mätta en hungrig. Det ösregnade och han kom
fram till slottet Candé våt som en drunknad hund,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
