Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då Berthe i Jeans armar vaknade ur det rus som
omtöcknat alla hennes sinnen, viskade hon:
— Varför blev jag inte gift i England?
— Min vackra älskarinna, sade Jean, du är gift
med mig i Frankrike, där kärleken flammar ännu
högre, ty jag är en man och jag skulle offra tusen
liv för dig, om jag hade dem!
Den stackars Berthe uppgav ett så gällt skrik
att det trängde ut genom väggarna och hoppade ur
sängen som en av Egyptens gräshoppor. Hon föll
på knä på sin bönpall, knäppte händerna och grät
flera pärlor än Maria Magdalena någonsin ägde. —
Jag är dödens! sade hon. Jag har blivit bedragen
av en djävul som antagit en ängels ansikte. Jag är
förlorad, jag blir säkert mor till ett barn utan att
vara mera brottslig än du, Heliga jungfru. Bed Gud
ge mig sin förlåtelse, om också människorna ej ge
mig sin, eller låt mig dö, så att jag inte behöver
blygas inför min herre och man.
Då Jean hörde att hon ej sade något ont om
honom, steg han upp, helt häpen över att Bérthe tog
det så. Så snart hon hörde sin ängel Gabriel röra
sig reste hon sig hastigt, betraktade honom med de
tårfyllda ögonen blixtrande av vrede och sade: Om
ni tar ett enda steg emot mig, tar jag ett steg mot
döden!
Och hon tog en dolk.
Hennes förtvivlan gjorde ett så tragiskt intryck
att Jean svarade: Det är jag som skall dö och inte
du, den högst älskade kvinna på jorden ...
— Om ni verkligen älskade mig, skulle ni inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
