- Project Runeberg -  Om lungsot, dess orsaker, kännetecken, förebyggande och botande /
54

(1897) [MARC] Author: Henrik Berg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

< siker under vissa omständigheter innehålla större och mindre
knutor, “tuberkler"; dock brakte man dem ingalunda i direkt
sammanhang med lungsot eller ftisis, d. v. s. denna redan sedan
forntiden bekanta, så småningom med fortgående, ostartadt
sönderfallande af lungväfnaden och under ett successivt afmagrande
till döden förande sjukdom. Sylvius (1680) var den förste, som
ansåg lungknutorna uppstå af små, för ögat vanligen osynliga
lymfkörtlar, hvilka hos en viss s. k. skrofulös konstitution skulle
växa och efter uppnåendet af en viss storlek “varigt"
sönderfalla. Det, som vi för närvarande kalla för tuberkel, den
egentliga gråa miliartuberkeln, kände man vid denna tiden
antingen alls icke eller man höll den för ett tillfälligt tillstånd,
hvilket man icke brakte i sammanhang med de ofta funna
större knutorna. Manget (1700) är den förste, som lemnar flera
temligen utförliga beskrifningar öfvér fall af allmän
miliar-iuberkulos och jemför de af honom upptäckta knutorna med
hirsgrynen — Semen milii, däraf det nuvarande namnet
miliar-tuberkel — men lät dem uppkomma af de minsta lymfolliklarna.
Denna kännedom om miliartuberkulosen föll emellertid åter i
glömska under de följande åren till dess Stark (1785) ånyo fäste
uppmärksamheten på förhållandet mellan miliartuberkeln och
lungtuberkulosen (lungsot). Medan man hittills hade ansett lungsoten
(lungtuberkulosen) för en lokaliserad lungskrofulos, framställde
Stark densamma såsom något fullkomligt själfständigt, som alls
ej hade att göra med förstorade lymfkörtlar, resp. skrofulos.
Han beskref samtidigt större knutors utveckling af små
miliar-tuberkler, men skilde dock icke de på detta sätt utvecklade
knutorna från dem, hvilkas utveckling icke hade afseende på
hopgyttrade miliartuberkler och behöll för alla lungknutor det
gemensamma namnet “tuberkel“, en teori, som Baille så till
vida vidare utbildade, att han strängt skilde de knutformiga
tuberklern a från de diffusa, ostliknande, af honom såsom
skro-fulösa betecknade inlagringarna i lungan.

Så låg landet, då i början af detta århundrade
tuberkulosen blef upptagen såsom en själfständig sjukdom i vår
nuvarande anatomiska mening, hvilken hvarken skulle vara
identisk med det forna begreppet uskrofulosu eller nödvändigtvis
förenad med lungsot. Den egentlige grundaren af tuberkelläran i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:02:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bhlungsot/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free