Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var den äkta jylländska västerhafsdimman,
som är jordens mest fantastiska. Snart såg
landskapet ut som en karta af månen, med
otaliga ringberg; och därpå växlade
karaktären till ett Sibirien med oerhörda snöstäpper
och milslånga isbelagda sjöar. Till sist trodde
jag mig sväfva bland molnen och jag tappade
all känsla af väderstrecken. Förtviflad
snurrade jag rundt i denna trolluft, våt högt upp
öfver knäna. Jag hade råkat in i en sädesåker
och trampade omkring fullkomligt på måfå.
Rädd var jag också att falla i något kärr eller
dike och det föll mig in att uppgifva ett par
höga hjälphojtanden. — Ty jag kunde ändå
icke vara så långt aflägsen från hotellet eller
någon af de kringspridda hvita bondgårdarna.
— Hoj — ohoj! skrek jag.
Inte ens ett eko svarade. Källarfuktig luft
kom som i klumpar, som ett ostron eller en
groda, in i mitt spärrade gap och täppte till
halsen. — Egendomligt nog var det ljusare
än nyss. Det var som själflyste denna dimma,
som om den hade magasinerat dagsljus. —
Jag ropade än en gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
