- Project Runeberg -  Sergels konst /
17

(1914) [MARC] Author: Harald Brising
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sergels förhållande till Larchevéque har först blifvit riktigt klart genom
publicerandet af hans själfbiografiska bref till Gjörwell, dateradt Köpenhamn d. 12
jan. 1797 (i Göthes efterskrift till Sergelmonografien, »Sergelska bref»,
Stockholm 1900). 1

»/)/>. Pierre Larcheveque, Premier Sculpteur du Roi, Chevalier des Ordres de l’Etoile
Polaire et de St. Michel, kom till Sverige 1756 på hösten. Han gjorde flera Allegoriska Figurer
som pryda Rikssalen i Slottet. Han gjorde modellen till Altaret i Slottskapellet, han har själf
icke afslutat mer än statyn som framställer den Evige Fadern, och de två Änglarna som
uppehålla en Strålkrona. Hela resten har förblifvit i ett medelmåttigt utkast, emedan Mr.
Larchevéque fick i uppdrag att utföra Gustaf Adolfs Ryttarstaty, hvartill han gjorde en skiss och som
han upprepade år 1758, då vi voro i Paris. Denna modell gjorde honom den största ära; det
var en grupp. Segern flög med Konungen i full galopp för att uppnå honom och kröna honom
med lagern. Idén var vacker: ty segern följde svenskarna efter striden. Detta förslag blef icke
utfördt på grund af sparsamhets- och partianda. Larchevéque gjorde en annan modell, som har
blifvit utförd och som jag har ebaucherat före min resa till Italien 1767; och samtidigt gjorde
Larchevéque modellen till Gustaf I, som han själf ciselerade i brons med sina elever Adams och
Wertmiiller. Larchevéque har gjort två grafvar, som äro placerade i Göteborg. Olyckliga anfall
af apoplexi tvingade honom att göra en resa till Frankrike, han återkom till Sverige: då han
ännu en gång råkade ut för samma olycka, lämnade han oss för alltid, behöll sin pension och
dog i Montpellier 1778, i September månad, saknad af sina vänner och af alla som göra
rättvisa åt förtjänsten och den mest aktningsvärda karaktär. Hans ofantliga korpulens hindrade
honom att arbeta så mycket, som han hade önskat. Hans minne skall vara mig kärt hela mitt
lif, som en god Vän och Mästare.»

Mera själfständigt arbete
nedlade Sergel i
porträttkonsten, hvari han redan vid denna
tid var en flitig mästare.
Särskildt bysten af målaren
Johan Pasch (i
Nationalmuseum) utmärker sig för sin
energiska, liffulla modellering.
Stilen är närmast fransk, men
hermformen är antik.
Sannolikt tillhör arbetet den senaste
tiden före utresan till Paris.

1 Denna Sergels utförligaste
själfbiografi är skrifven på franska
men har af mig till större delen
öfversatts till svenska för att kunna

3—142815. B ris ing. Sergels konst.

14. Porträttbyst af

DEKORATIONSMÅLAREN

Johan Pasch.

Bronserad gips.
Nationalmuseum.

Af porträttmedaljonger,
som på grund af datering eller
andra omständigheter kunna
räknas till denna period
nämnas flera hos Göthe (sid. 31).
De utmärka sig för en lägre
relief och en sirligare
inram-niiig än den Sergel i sina
senare arbeten använde. Jämte
föräldrarnas porträtt på
Spånga äro att framhålla
särskildt Adelcrantz’ och Olot

på passande ställen styckevis
infogas i denna bok. Den fullständiga
franska texten finnes emellertid
endast i Göthes anförda arbete.

Fig. 14.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 14:16:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bhsergel/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free