- Project Runeberg -  Sergels konst /
33

(1914) [MARC] Author: Harald Brising
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Diktaren Wilhelm Heinse skrifver i »Ardinghello und die gllickseeligen Inseln», som
utkom 1785, att Torson, den Farnesiske Herkules och den Borghesiske Fäktaren
förvisso äro stora konstverk, men eftersom de mästarnamn hvarmed de äro signerade
icke ens omnämnas af forntidens författare, så hafva de dock icke ansetts värda
någon uppmärksamhet bland de gamle. Och han fortsätter: »De fyra statyer af
första rang, bland gammal konst i Belvederen, och jämte få andra på hela jorden,
äro Apollo, Torson, Laokoon och den s. k. Antinous, eftersom den sista nu
en gång fått sitt äreröriga namn påhängdt af blinda
antikvarier. Man har beskrifvit dem ända till äckel
på vers och prosa, skickat deras gipsafgjutningar
som apostlar till turkar och hedningar, hvarje
nykomling inför anmärkningar däröfver i sin dagbok;
och trots alla predikare på taken ha vi blifvit sämre,
ingen Leonardo da Vinci, ingen Michelangelo, ingen
Rafael har mera stått upp. I stället för att välja
ljuset till vägvisare har man bländat sina ögon därpå.»

Vi skönja i dessa ord en begynnande kritik mot

kulten af de kanoniska statyerna, en kritik som äfven

riktar sig mot deras felaktiga uttolkning. Heinse

nämner bland dem också den s. k. Antinoo del

Belvedere och vet att omtala att namnet är
oegent-,. 1 .. ,0.0 , n .. ^ , .. , r.. 31.»AntinoodelBelvedere.»

ligt; den ar också 1 vara dagar allmant erkänd ior en

Hermes, hvars original af åtskilliga forskare tillskrifves

ingen mindre än Praxiteles. Öfverhufvud började man, då Heinse skref sin bok, att
vända sin uppmärksamhet till andra antiker än de med Laokoon och Torson
besläktade, nämligen de efterpraxiteliska och s. k. nyattiska. Ännu senare lärde man
genom lord Elgins hemförande öfver Rom till England af Parthenonskulpturerna att
känna en äldre stilart af den grekiska konsten. På så sätt kunna de olika
epokerna af nyklassicismen, sådana de karakteriseras af namnen Sergel, Canova
och Thorvaldsen, också skiljas från hvarandra genom sitt olika val af antika
förebilder. Detta faktum uppmärksammas särskildt af Goethe i hans bok om
Winckelmann: »Man kunde märka», säger han på tal om David och hans
samtida, »att särskildt hos konstnärerna det stora, kraftiga, men samtidigt också
det naiva gällde allt mera; däraf kom det, att några antiker, t. ex. Antinous

5—142815. Brising, Sergels konst.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 14:16:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bhsergel/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free