- Project Runeberg -  Sergels konst /
49

(1914) [MARC] Author: Harald Brising
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I ett bref till sin vän Hammarin i Stockholm af den 29 juli 1769 skrifver
Sergel bl. a.: »Nu är här hett som fan. Du må tro, det kostar på att arbeta
denna tiden, besynnerligen som jag nu gör efter den stora Rafael. Här är
inga så till sågandes, som våga sig på den baddaren (!), mais il faut vaincre
ou mourir.»1 Den 26 augusti samma år skrifver han till grefve Karl Bonde:

»I år har jag tecknat efter Correggio och fortsätter för närvarande sedan tre
månader att teckna Rafael i Farnesina; om
två eller tre månader skall jag gå till
Vatikanen.»2

Något spår af inflytande från Correggio
kan man icke påträffa i Sergels tidiga
arbeten; det skulle då vara i de nyssnämnda
reliefernas vaporösa ljusbehandling, som i alla
händelser erinrar om måleri. De omtalade
teckningarna ha gått förlorade, och sannolikt
ha intrycken från detta håll varit snabbt
öf-vergående. Af Sergels Rafaelsstudier i
Vatikanen ha vi ett minne i en vacker
rödkrits-teckning ur Disputa, som förvaras på Spånga.

Något tidigare infalla måhända studierna i
Villa Farnesina, af hvilka, som Göthe
påpekat, statyettgruppen af Mercurius och Psyche
på Fullerö är en frukt. Dess komposition är
nämligen tydligt påverkad af en målning i en af Farnesinas bågsvicklar — ett Fig.38
faktum som redan Lange trodde sig kunna sluta till af skissen — ehuru pro- och
J9-portionerna blifvit mera långdragna och figurerna mera statuariskt
sammanslutna. Från denna tid kan man datera konstnärens intresse för den
uppåt-sväfvande rörelsen, hvars problem han först skall lyckas lösa fullständigt i Amor
och Psyche. Det är karakteristiskt, att när Sergel griper sig an med denna
uppgift, så är det i anslutning till renässanstraditioner, med bibehållande af
figurernas bundenhet af tyngdlagen, som däremot Bernini sökt upphäfva i sin
grupp af Apollo och Dafne, helt säkert icke okänd heller den för den svenske

1 Göthe. Sergel, sid. 51.

2 Göthe. Sergelska skulpturer på Fullerö. Ord och Bild 1911.

7—142815. B ris ing, Sergels konst.

37-

Studie ur Rafaels Disruta.

Rödkrita. Spånga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 14:16:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bhsergel/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free