- Project Runeberg -  Sergels konst /
69

(1914) [MARC] Author: Harald Brising
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

merna till den yttersta fattigdom. De skulle också söka sina förebilder hos
en annan antik än hellenismen. Ur teoretisk synpunkt hade de rätt att göra
urvalet strängare, men ändock kan den svala linjerenhet, som den senare
klassicismen uppnådde, icke ersätta oss den varma och sprudlande skaparglädjen i
Faunen. Genom sin koncentrerade rikedom motsvarar detta konstverk på ett
fulländadt sätt den gamla Aristoteliska definitionen på skönheten som mångfald
i det enkla.

Äfven i ett annat afseende är Sergel sina efterföljare öfverlägsen: det är
i den genomförda karaktären. Tu mer konsten tenderade till sköna och flytande
linjer, ju mer formerna utslätades, dess mindre blef olikheten mellan de skilda
gestalterna, som alla tycktes röra sig i samma jämna rytm som på en relief
af Thorvaldsen. Det är samma lugna, flegmatiska blod som flyter i allas ådror.
Men Faunen är i alla leder faun, en enda splittra af hans epidermis skulle
förråda hans natur. Den är en illustration till de ord af Sergel, som han skrifver
till Byström: Att göra ett helt af delarna är den sanna principen i de gamles
mästerverk, om hvilka, då man ser en fot eller en hand, man kan säga: se
där en del af en staty med den eller den karaktären.

Af hvad jag ofvan sagt om Faunen torde, som jag hoppas, framgå att
den på ett värdigt sätt ansluter sig till antiken och närmast till den
hellenistiska konsten. Det är också hvad alla kompetenta forskare, Nyblom, Lange
och Göthe, antagit. Däremot står den i direkt opposition till barocken. Mot
barockens svulstiga former och blott på effekt anlagda komposition ställer Sergel
ett kärleksfullt detaljeradt naturstudium och en på respekt för tyngdlagen grundad
enkelhet i motivet. Häri ligger kanske dess icke minsta betydelse. Om man
öfverhufvud skall tala om en stilblandning, hvartill man i alla fall är berättigad,
därför att Sergel utgick från helt andra förutsättningar än antiken, så är det
snarast rokokon, som dröjer kvar i det lilla formatet, polityren och kurvaturen.
I böjelsen för svängda former mötas hellenismen och rokokon, medan de skiljas
åt af den helt olika graden af grundlighet i sitt förhållande till naturen. Det
kan icke vara något tvifvel om hvilken stilriktning som i Faunen behåller segern.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 00:08:16 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bhsergel/0078.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free