Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
härligaste hjältarna i Iliaden. Han nöjer sig icke med mindre än det yppersta.
Uppfylld af heroiska tankar, skapar han sålunda i blomman af sina år den första
klassiska hjältestatyn i modern tid. Senare (1808) skulle Canova väcka ett
oerhördt uppseende genom sin staty af trojanernas främste kämpe, Hektor, men
mer än hälften af den ära han erhållit för det homeriska hjälteidealets
åter-upplifvande borde rätteligen tillfalla Sergel. Den enda moderna staty af detta
slag som i formellt hänseende kan uthärda en jämförelse med Diomedes är
Thor-valdsens Jason (1803).
Det ingår emellertid icke i vår uppgift att skildra detta ideals historia i
den senare nyklassiska konsten, såsom Lange så förträffligt gjort i sin bok om
Sergel och Thorvaldsen. Att fasthålla är den af nämnda författare påvisade
kontrasten till barockens extatiska grupper med alla deras lössläppta och
obehärskade lidelser. Inför dessa förstår man lättast hvilket behof det var hos
tiden att ändtligen få se en man, en bild af samlad kraft i tjänst hos en tanke.
Fauner och bacchanter hade både barocken och rokokon kunnat skildra,
intelligenta hufvuden likaså, men en heros, som hvarken är kokett eller brutalt
muskulös, det hade den föregående konsten icke frambragt. Det var måhända mer
än en tillfällighet, att nyklassicismen blef de manliga bedrifternas stil, den som
hyllades af Napoleon. Hjältar och hjältedyrkan ha väl funnits i alla tider, men
det klassiska hjälteidealet är det universella och öfverträffar alla andra.
Hvad nu Diomedes »väldig i härskri beträffar, så spelar han en
framträdande roll, särskildt i den s. k. »Lilla Iliaden». Det är här, som hans förnämsta
bedrift skildras, rofvet af Tröjas palladion, utan hvars besittning achajerna icke
kunde eröfra staden. Af berättelsen framgår, att författaren till Lilla Ilias»
tydligen favoriserar Diomedes och tillbakasätter Odyssevs, hans medtäflare om äran
af expeditionen. 1
Sergel har utfört sin staty under de fruktbara åren i början af 70-talet.
Vi veta det af ett bref från Björnståhl efter dennes återkomst till Rom från en
Neapelresa, dateradt d. 18 febr. 1772:2 »Vi voro glada att där få råka
vår svenske Fidias vid god hälsa, som då höll på att arbeta på en staty,
hvilken säkert skall göra honom odödlig. Den föreställer Diomedes, som
borttager Palladium ifrån Troja; den är gjord efter den beskrifning Homerus
1 F. Chavannes. De Palladii raptu. Berlin 1891.
2 Göthe, Sergel, sid. 58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
