- Project Runeberg -  Sergels konst /
100

(1914) [MARC] Author: Harald Brising
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

framför allt Leochares’ Ganymedes och Berninis Apollo och Dafne. Hans
eget arbete går medelvägen mellan dessa båda och uttrycker hvarken ett
pro-nonceradt sväfvande som den antika gruppen eller en kapplöpning som den
moderna. Hvad han vill skildra är en gestalt, som naturligt och osökt lösgör
sig från jorden i kraft af sitt andliga väsen.

Den andra uppgiften, att skapa en rundkomposition, har Sergel endast
delvis lyckats med. Men man får icke vara pedantisk i detta afseende, ty alla
plastiska grupper, antika som moderna, hafva sina mer eller mindre lyckade
sidor och vanligen en bestämd face-sida. Härvidlag kan det icke förnekas att
barockkonsten, delvis på grund af sin fördomsfrihet i fråga om lemmarnas
vändning och vridning, lyckades åstadkomma mästerverk i fråga om
rundkomposition, hvilka just på denna grund lämpa sig ypperligt till uppställning i det fria.
Därför har barocken blifvit fontänernas och parkstatyernas stil par excellence.
I denna barockkonst, särskildt dess talrika enleveringsgrupper, härskade ofta en
s. k. spiralkomposition med en uppåtriktad korkskruf-artad rörelse. Sergel
kände detta slags spiralkomposition från flera håll, bl. a. från Bouchardons
enleveringsgrupper för slottet i Stockholm, och man skulle kunna säga att minnet
däraf dröjer kvar som en aning — men också blott som en aning — i Amor
och Psyche samt senare i Mars och Venus. Men på tal om den sistnämnda
få vi längre fram se att den är betydligt mera påverkad af antiken, som icke
heller var främmande för detta slags komposition.

Att Sergels förebilder äro att söka hos antiken och icke hos barocken,
det har jag redan haft tillfälle att framhålla i fråga om Faunen. Hvad Amor och
Psyche beträffar, så äro intrycken från antiken så skickligt omsmälta, att man
löper, fara att misskänna dem. Så har det sagts att Amors hufvud skulle
likna Antinous-typen, detta kan möjligen vara sant i största allmänhet, ehuru
jag finner större likhet med Annius Verus och andra romerska barnporträtt
— särskildt är håret helt olika Antinousbildernas. Men hvad som icke sagts och
som dock ligger nära till hands, det är att Sergel haft några förebilder för den
kroppsliga gestaltningen af Amors och Psyches figurer. I fråga om den förra
är det helt naturligt att han studerade den praxiteliska Eros från Centocelle
91. och dess bättre bevarade replik i Palazzo Farnese (nu i Neapel), bl. a. därför
att denna typ framställer en yngling af ungefär samma ålder som Sergels figur
och icke ett barn som Amor i den kapitolinska gruppen. Hvad Psyche beträf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 00:08:16 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bhsergel/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free