Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och visserligen lämna detaljerna rum för anmärkningar, om också knappast för
Nybloms tadel af Psyches alltför betonade sinnlighet. Men hvad som icke kan få nog pris,
det är uttrycket för det rent mänskliga innehållet: denne älskare som med sorg i själen
drager bort och vänder sig om med ett obeskritligt uttryck af obeveklighet och ömhet,
denna älskarinna som med den yttersta kelenhet söker uppväcka kärlekens låga pä
nytt och som är helt förkrosselse, tränad, hängifvenhet. Aldrig hade kärlekens väsen
fått en mera poetisk tolkning i marmor, det skulle då vara i något antikt
konstverk, som reliefen med den efter sin maka tillbakablickande Orfevs. Dessa
gestalter förefalla oss som uppenbarelser från en värld af evig ungdom............
en dröm om gyllne åren, en gång i lifvet af hvart hjärta drömd».
Och icke för intet är det denna grupp som besjunges af Kellgren, dä han
besökt Sergel i hans atelier:
Psyche! ... Se där, ack! — tröstlös — hvar hon ligger
på knä för Kärleks-Gudens fot,
och tillgift af en älskling tigger
att hon dess råd ej tog emot. 93
Skryt, Sverige, du en Phidias har
som fått den gamles snille ärfva!
Gläds, Sergel, du som ämnad var
att lefva i de sälla dar,
då Konsterna sin lön i Svea Land förvärfva!
93. J. H. FUSSLI.
Sergels atelier i Rom.
Laverad pennteckning.
Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
