- Project Runeberg -  Sergels konst /
162

(1914) [MARC] Author: Harald Brising
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sköna naturen, men också något mera: en ideal skönhet. Dock hjälper intet
om den heliga entusiasmen fattas: »Det var icke Minervas uggla men en
himmelsk eld, som gjorde en Promethevs till skapare.»

Det är bekant att många af Wiedewelts satser äro direkt hämtade ur
Winckelmanns »Gedanken iiber die Nachahmung der griechischen Werke in
der Malerei und Bildhauerkunst». Icke dess mindre är den danska skriften i
flera afseenden originell och hade förutsättningar att utöfva inflytande särskildt
på skandinaviska konstnärer, så mycket mer som Wiedewelt äfven per
korrespondens sökte inpränta sina läror hos de elever som reste till Rom. En annan
skrift, som också uttalar konstteoretiska maximer hvilka erinra om Sergels, är
Sulzers »Allgemeine Theorie der schönen Kiinste», hvars första del utkom 1771.
Vi veta dock icke om den varit honom närmare bekant; endast så mycket är
visst att den brukade läsas högt i åtminstone ett af Roms kotterier, det
Reifen-steinska. Det var ett encyklopediskt arbete, som bättre än Winckelmann
lämpade sig för esteticiserande skönandar, om också författaren var vida mindre
genial. Här definieras utförligt begreppen antik, ideal, natur o. s. v. De
antika konstnärerna sägas icke hafva följt naturen utan idealet. Deras förnämsta
afsikt var, att hvarje bild skulle vara helt hvad den var ämnad till, utan
inblandning af något annat: Jupiter är helt höghet, Herkules helt styrka. Jäm-

för härmed Sergels yttrande till Byström, att man om hvarje fragment af en
antik staty kunde säga: Se där en bild af den eller den karaktären. Därför
hänvisar Sulzer konstnärerna till antiken, citerande Horatius:

— Vos exemplaria græca

nocturna versate manu, versate diurna,

en maning som Sergel bokstafligen följde under sin Romtid. De moderna
mästare, som bäst studerat antiken, äro enligt Sulzer de af den romerska skolan.

Ur naturen däremot skall konstnären utvälja det som tjänar honom, men
om icke allt hvad han behöfver finnes i naturen, så skall han efter naturens
mönster bilda nya föremål genom sitt eget geni. Härigenom skapas ett ideal,
som dock bör vara så sannolikt som möjligt (ficta sint proxima veris), d. v. s.
allt hvad som ingår däri skall som i naturen vara »passande, otvunget, noga
sammanhängande och sant». Idealet, enligt Sulzer, består dock icke alltid i
förbättrande af naturen, utan också i föreningen af det som hör till ändamålet och
utelämnande af det som icke hör dit. Naturen har icke bildat någon människa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 14:16:40 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/bhsergel/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free