Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
George Sand lika väl som folkromanförfattaren Eugéne
Sue. Sä avgjorda voro sympatierna att Heinrich Heine
kunde skriva: »Det är en oberäknelig fördel för
socialismen, att den har för sig alla stora andar, medan dess
motståndare, om det finnes några, endast försvara sig av
nödtväng, utan tro på sin rätt och nära nog med ett visst
självförakt innerst inne.»
Men även till de socialistiska skolorna i trängre
mening drogos oemotståndligt många unga män, vilka
sedan på skilda områden inskrivit sitt namn bland de
främste. Från Fouriers grupp utgick Victor
Considé-rantf som under outtröttlig propaganda vidare utvecklat
sin mästares idéer; landsflyktig 1849 ledde han en falangstär
i Texas, men återkom 1869 till Paris. Ett intressant försök
att praktiskt tillämpa Fouriers läror har gjorts av
järnfabrikanten Godin i den bekanta s. k familistären i Guise,
skildrad bland annat i en av August Strindbergs noveller.
Ännu mera lysande var dock en tid Saint-Simonisternas
grupp. Till den hörde i början en tänkare som Auguste
Comte och en historieskrivare som Thierry, och ännu
mera intimt den blivande nationalekonomen Michel
Chevalier, den lysande republikanske tidningsmannen Armand
Carrel, blivande musici som Halévy och Félicien David,
grundläggaren av »freds- och frihetsligan» Ch. Lemonnier,
den blivande storbankiren Isaac Pereire, Suez kanalens
skapare Ferdinand de Lesseps — detta fredliga storverk
var redan 1831 på tal bland Saint-Simonisterna, men
an-sägs förstås av den allmänna kälkborgarmeningen för
överspänd galenskap — och ännu mänga andra, alla
grupperande sig kring Saint-Simons båda närmaste lärjungar,
Enfantin och Bazard. I lärans huvudorgan tidningen
»Globe» formulerades 1831 dess program som följer:
»Vi vilja upphävandet av alla ärvtliga förmånsrätter utan
undantag; vi vilja arbetarnas frigörelse och att de lättingar, som förtära och
skända dem, skola sättas på indragningsstat; vi vilja att ära,
anse-enda och överflöd endast skola tillfalla de män som underhålla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
