Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ordningen med arbetarassociationer med statshjälp —
samma tanke som Lassalle tog upp med så stor agitatorisk
framgång i Tyskland på 1860 talet. Denna sociala
nydaning skulle ledas av ett »framstegsministerium», som
genom statens övertagande av järnvägar, banker m. m.
dylikt skulle få medel till en »arbetarnas budget», vilken
skulle bli förläggare för dessa associationer. Inbördes
konkurrens mellan arbeteassociationerna skulle förebyggas
genom att prisen på varorna fastställdes med hänsyn till
lagom vinst, sedan lön garanterats arbetarna i proportion
till levnadskostnaderna.
En märklig insats, skenbart i rakt motsatt riktning,
gjordes samma är av Proudhon. Bakom bans ytterst
revolutionärt klingande »egendom är stöld» gömdes dock
mera av småborgerlig radikalism än av konsekvent
proletarisk teori. Proudhon vände sig hätskt mot sin tids
socialism, men trodde sig lösa problemet helt enkelt genom
att få inrättad räntefri kredit. Denna sft kallade
»mutua-listiska» skola, som misskänner de ekonomiska lagarna i
det nuvarande samhället, kunde icke bli en lika varaktig
teoretisk grund för en arbetarrörelse som Marx’ läror senare.
Icke desto mindre lyckades det Proudhons personliga energi
och revolutionära, till rättskänslan vädjande stilistik att
vinna betydligt inflytande på den franska arbetareelitens
tankar och behålla detta ända långt fram på 1860 talet.
Under hela 1840-talet var Paris den stora
brännpunkten för de olika skiftningarna av tidens jäsande
tankar. Hit samlades revolutionärerna från alla häll i Europa;
Herzen och Bakunin frän Ryssland, flyktingarna från Polens
nederlag 1831, Heine, Börne och sä mänga andra frän
Tyskland. För första gängen möter oss här Karl Marx’
namn; jämte den radikale tyske skriftställaren Arnold
Ruge grundade han 1843 en tidskrift, »Deutschfranzösische
Jahrbucher», vari han redan klart kritiserade utopisternas
anspråk pä att ha funnit det absoluta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
