Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiken som en av de verksammaste stiftarna till den på sin
tid sä fruktade »Internationella arbetareföreningen»,
vanligast känd under sitt franska namn »Internationalen». I
detta första försök att sammanföra till gemensam aktion
hela världens proletariska stridskrafter var Marx den ledande
själen, tills denna organisationsform efter
Pariserkommunens fall 1871 blev ohållbar. Det sista årtiondet av sitt
liv ägnade Marx åt outtröttligt arbete på fullbordandet av
sitt huvudverk »Kapitalet», men hann dock icke själv
lägga sista handen därvid. År 1881 dog hans hustru,
Jenny v. Westphalen, som allt sedan 1842 med honom
delat ljuvt och lett, och den 14 mars 1883 inslumrade
han själv lugnt och stilla i sin arbetsstol.
9. Sen materialistiska historieuppfattningen.
Redan 1843 hade Marx skrivit: »Vi träda icke
doktrinärt inför världen med en ny princip, sägande: här är
sanningen, fall nu på knä. Vi säga icke världen: hör
upp med dina strider, så skola vi tillropa dig den rätta
lösen! Vi visa blott världen, varför den egentligen
strider.» Men den första helgjutna, sammanhängande
framställningen av den socialistiska tanken i denna högre
utvecklingsform finnes nedlagd i »Det kommunistiska mani’
festet», som utarbetades 1847—48 av Marx och Engels
på uppdrag av det ovan nämnda »Kommunistförbundet»
och genast spreds på alla de stora språken; en bortglömd
översättning utgavs 1848 även på svenska av en
boktryckare P. Götrek i Helsingborg.
I sitt företal till en efter Marx’ död utgiven upplaga
sammanfattar Engels detta aktstyckes genomgående
grundtanke, vilken, säger han, »endast och allenast tillhör
Marx», i följande satser:
»Den ekonomiska produktionen och den samhällsord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
