Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
byggnadens uppehållande krafter. För att rätt förstås bör
för öyrigt denna nya historieuppfattning själv ses historiskt
mot bakgrunden av den äldre idealistiska åskådning,
vilken icke alls kände till något sådant som klasskamp om
materiella intressen och över huvud blott ägnade
människornas produktionssätt och deras ekonomiska liv en
halvt föraktlig, flyktig blick. Men detta förbisedda var
tvärtom det djupast bestämmande, menade Marx och
Engels. Historien hade varit en historia om klass-strider;
och dessa inbördes kämpande klasser voro alltid
produkter av sin tids sätt att tillverka och utbyta nyttigheterna,
med ett ord, av sin tids ekonomiska förhållanden. Härav
följer då att man allra djupast tränger in i ett samhälles
väsen, om man studerar dess ekonomiska byggnad, och
att här nere nyckeln är att söka till alla samhällets
öv-verbvggnader av politiska och juridiska inrättningar såväl
som till dess särskilda religiösa och filosofiska
föreställningar. Med andra ord: medan en idealistisk historiker
söker förklara människornas sätt att leva vid en given
tid ur deras sätt att tänka, går den materialistiska
historieuppfattningen den alldeles motsatta vägen och söker
förklara människornas tankar ur det materiella liv de föra.
Till förebyggande av missförstånd må här genast
anmärkas, att naturligtvis icke den materialistiska
historieuppfattningen innebär, att allt som sker i världen skall direkt
kunna återföras till ekonomiska orsaker. Förvisso tror
sig denna åskådning kunna spåra revolutioner i
produktionssättet som de djupaste orsakerna till alla stora
politiska och sociala välvningar. Men därav följer alls icke
att »samhällets överbyggnad» vid tiden i fråga, dess moral,
filosofi, religion, lagstiftning, konstitution, skulle vara utan
inflytande, och ett ytterst väsentligt sådant, på dessa
välv-ningars närmare förlopp. Tvärtom äger en nödvändig
växelverkan rum: ett givet samhällstillstånd återspeglar
sig naturligt i en däremot svarande idévärld, men dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
