Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nism» gärna förbinder tanken på gemensam förbrukning
av de frambragta nyttigheterna, medan den moderna
socialismen håller sig till att produktionsmedlen skola bliva
gemensam besittning samt anser att frågan om
förbrukningens större eller mindre gemensamhet kommer att
regleras av sig själv och att inom socialismens ram finns
utrymme för mycket skilda bruk i den vägen.
»All historia har hittills varit en historia om
klassstrider» — denna sats står redan som ingångsspråk till
»Det kommunistiska manifestet». Fria män och slavar,
patricier och plebejer, godsägare och livegna, skråmästare
och gesäller ha fört en oavbruten, än dold, än öppen kamp,
som alltid slutat antingen med en revolutionär
omgestaltning av hela samhället eller med de kämpande klassernas
gemensamma undergång. Det borgerliga samhället, som
trätt fram ur det sjunkande feodalväsendet, har ingalunda
upphävt klassmotsatserna, blott givit dessa en ny, enklare
form. Hela samhället klyves mer och mer i två stora
fientliga läger, bourgeoisi och proletariat.
Bourgeoisin är själv produkten av en läng
utvecklingsprocess : de stora upptäckterna i nyare tidens början
nödvändiggjorde ett annat produktionssätt än skråtidens, och
längre fram kom ångan och maskinväsendet med en ny,
fullständig revolution i frambringelse- och
omsättnings-förhållanden. Bourgeoisin har sälunda spelat en högst
revolutionär roll i historien. Den har omstörtat alla
feodala, patriarkaliska och idylliska förhållanden.
Obarmhärtigt har den sönderslitit alla band, som knöto den ena
människan till den andra. Den har »i den egoistiska
beräkningens iskalla vatten dränkt det fromma svärmeriet,
den ridderliga hänförelsen och den kälkborgerliga
sentimentaliteten. Den har gjort allt till en penningfråga, och
med ett ord, i stället för den utplundring, som doldes
bakom politiska och religiösa illusioner, satt den öppna,
brutala, direkta utplundringen».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
